söndag 27 december 2015

Tschick

Wolfgang Herrndorf blev bara 48 år, 2013 tog han sitt liv då han blivit diagnostiserad med en elakartad och obotlig tumör i hjärnan. Då levde han redan på övertid, 2010 fick han diagnosen och de flesta som får den lever bara i ett par månader. När Wolfgang fick diagnosen började han att skriva som en galning. Tschick kom ut på hösten det året som han fått sin diagnos. I Tyskland är boken en kultroman, den låg överst på de tyska bästsäljarlistorna i ett helt år och fick mängder av priser, översattes till 24 språk och är på väg att bli film.

Bokens hjältar är Maik Klingenberg och Andrej Tschichatschow, Tschick, två fjortonåringar som är totalt olika varandra. Maik bor i stor villa på fina-gatan med sin mamma och pappa. Sommarlovet ska precis börja och mamman ska in på avvänjningsklinik och pappan ska på resa med sin sekreterare. Maik kommer att få vara ensam i huset i två veckor.

I Maiks klass går Tschick en rysk kille med väldigt strulig bakgrund. Inga föräldrar, men en storebror och en massa rykten om ryska maffian.

Sista veckan i skolan är alla i klassen och nästan hela parallellklassen bjudna till Tatjana på fest, men inte Maik. Han är sjukt besviken eftersom han, som alla andra killar i klassen, är kär i henne. Han går hem från skolan sista dagen innan sommarlovet, utan att ha fått en inbjudan (han hoppades in i det sista) och är lägre än lägst. Då helt plötsligt börjar Tschick att prata med honom, det har aldrig hänt förr. Dagen efter dyker han upp hemma hos Maik med en stulen (lånad skulle Tschick säga) bil och helt plötsligt, utan att Maik egentligen var med på det, är de på väg till Tatjanas fest. Men resan slutar inte där, inte på långa vägar.

 Riktigt kul road-trip-bok med kul personer, äventyr och ett oundvikligt katastofslut.


ISBN 9789188155016

Because you´ll never meet me

Å, Because you´ll never meet me av Leah Thomas var som en mysig och varm kram. Så fin, rolig och sorglig! Kommer inte ihåg vem som tipsade mig, men TACK! Alltid så himla kul med en bok som överraskar och som jag vet kommer finnas kvar i mina tankar länge.

Det handlar om två killar som med största sannolikhet aldrig kommer att träffas. Ollie 14 år, bor i USA i en stuga i skogen med sin mamma och lider av någon slags överkänslighet mot elektricitet. Om han skulle åka in till staden skulle han dö. Han har en kompis/kärlek, Liz, som brukade komma och vara med honom. Men något har hänt mellan dem, så därför kommer hon inte mer. Ollie är väldigt ledsen för det. Han har även en läkare som brukar komma och hålla koll på honom och det var hans idé att Ollie skulle skriva till Moritz.

Moritz 16 år, bor i Tyskland, har inga ögon och en pacemaker. Alla på hans skola tror att han kan se och bara har skumma glasögon. För det är så att Moritz kan "se" även om ögonen saknas. Han går alltså i en vanlig skola, men det suger tycker han. Skolans elaking har valt ut honom till mobboffer och Moritz försöker mest hålla sig undan. Det går rätt bra tills en dag då mobbaren drar bort hans glasögon, alla får se hans ögonlösa ansikte och flippar totalt. Men en kille hjälper honom, en annan som mobbats och de tillsammans börjar planera en hämnd.

Om detta skriver Ollie och Moritz till varandra, de berättar om sina liv, drömmar och vad som händer i vardagen. Deras brevväxling får saker att hända och de börjar fatta att de har mer genensamt än vad de anat.

Kanon-toppen-bok! Skit i att den är på engelska, det är värt att läsa den - promise!

ISBN 9781408862629

tisdag 22 december 2015

Jag och Earl och tjejen som dör


Jag och Earl och tjejen som dör av Jesse Andrews var inte det jag trodde den skulle vara. Efter att ha läst på baksidan av boken ("...Rachel har leukemi och Gregs mamma har fått den vansinniga idéen att Greg ska bli hennes vän..") så tänkte jag att detta kommer att vara en snyftig-vacker-kärlekshistoria. Där huvudpersonen kommer lära känna sig själv, få uppenbarelser och utvecklas enormt. Men det är inte en sån bok, inte alls.

Greg, som är huvudperson, går sista året på high school och vill bara överleva. Han har kommit på att om han inte blir riktig vän med någon och håller otroligt låg profil så kommer han att nog klara sig. Greg säger hej till många, men har inga vänner utom Earl. Fast Greg ser Earl mer som en kompanjon, eftersom de brukar göra filmer ihop. I skolan umgås de knappt.

Men allt detta ändras när Gregs mamma tvingar Greg att ta kontakt med Rachel igen. De var kompisar (till och med ihop) när de var sisådär 12 år och nu har Rachel fått leukemi och Gregs mamma tycker Greg måste ställa upp som kompis, liksom pigga upp henne. Mycket motvilligt börjar Greg besöka Rachel och han tycker inte det är ett dugg kul. Men de börjar hänga med varandra och även Earl får hänga med.

Greg skriver boken, en bok han egentligen inte alls vill skriva eftersom har berättar väldigt ärligt om vad som hände. Han berättar om pinsamma grejer han gör, säger och tänker. Sådant som han skäms över och som inte alls är sådana där saker man ska tänka och göra när en vän är döende. Kapitel 3 heter till exempel: Låt oss bara få det här pinsamma kapitlet undanstökat

Det är en riktigt rolig bok. Jag har både tyckt att Greg är riktigt jobbig, lite sorglig och tråkig, men också rolig, gullig och charmig. Definitivt en kille som behöver en spark i baken för att liksom komma igång. Tur att han har Earl och att han träffar Rachel för de får honom ändå att ta sig för saker.

Detta med Rachel gör också att hennes kompisar i skolan tycker att Earl och Greg ska göra en film om henne (när de får veta att Greg och Earl gör filmer och att Rachel gillar dem). Det blir deras sista och sämsta film någonsin.

Boken har blivit film och jag är väldigt sugen på att se den! Är den bara hälften så bra som boken så är det en kanon rulle!




ISBN 9789132166952   


måndag 21 december 2015

Anna och den franska kyssen


Anna och den franska kyssen är första delen i Stephanie Perkins serie om kärlek, vänskap och förälskelse. Jag läste del två först, Lola och pojken i huset bredvid, det funkade hur bra som helst. Men det hade varit en poäng att läsa ettan först (så klart) eftersom jag fattat mer av vilka som Lola träffade i boken. Perkins böcker har olika huvudpersoner (som känner varandra) och olika handling, men det är böcker om kärlek och om att bli förälskad. Påminner om Meg Cabot, Katarina von Bredow, Sarah Dessen, ja ni fattar. Alltså författare som skriver mysiga, spännande, pirrböcker om kärlek.

I Anna och den franska kyssen har Annas pappa bestämt att hon ska gå sista året på gymnasiet i Paris. Anna kan inte ett ord franska och tycker inte att det ska bli kul alls att bli skickad från Atlanta (USA), över havet till Frankrike. Till Paris där hon ska bo på ett internat tillsammans med totala främlingar och lämna alla vänner, familj och kanske-snart-pojkvännen hemma.

Men redan första kvällen träffar hon på en tjej som verkar hur trevlig som helst och så springer hon in i världens sötaste kille, St. Clair, som är den vackraste hon har sett. Men ganska snart fattar hon att han har en flickvän och hon har ju dessutom sin nästan-pojkvän hemma.

På skolan finns också Amanda som verkar hata Anna, David som vill dejta henne och gänget hon blir vän med, Mer (som är kär i St. Clair), Rashmi, Josh och St. Clair. Anna försöker vara kompis med alla i gänget, speciellt St. Clair. Hon skulle definitivt vilja mer (fast hon erkänner det inte) och kanske han också, men det kommer alltid något i vägen, flickvänner, pojkvänner, kompisar och en massa missförstånd.

Kanske lite julmyspysläsning?

En till som gillar boken:


 
 
ISBN 9789176450727

onsdag 16 december 2015

När hundarna kommer


Jessica Schiefauer har vunnit Augustpriset för årets bästa barn-och ungdomsbok igen! Förra gången var 2011 med boken Pojkarna, som du också kan läsa om här på bloggen. Hon är väl värd priset tycker jag. Fast, som hon själv säger i en intervju "Den är inte bara för ungdomar utan för alla - men inte för barn".

När hundarna kommer tar sin början under en försommar i en svensk småstad på 90-talet. En annan tid, men ändå inte. Tre ungdomar står i centrum - Ester, en osynlig gymnasietjej som längtar efter kärleken, möter Isak som har förvandlats till en annan när han bytte glasögonen mot kontaktlinser. De blir blixtförälskade och tillbringar all ledig tid tillsammans. Isaks lillebror Anton är också sökande, efter bekräftelse och identitet. Han blir sedd och omhändertagen av en äldre kille med rakat huvud och stålhättade kängor, som dricker för mycket och spelar nationalistiska låtar på stereon. Han rakar Antons skalle och smeker därefter hans nacke så att Anton ryser av välbehag. "Du ser ut som ett kukhuvud", utbrister Isak när Anton dyker upp vid frukostbordet. Pappa beordrar Anton att behålla kepsen på, i alla fall inomhus, tills håret har vuxit ut för så där vill han inte se sin son. Föräldrarna verkar inte ta varningssignalerna på allvar och för Anton handlar nynazismen mer om att få tillhöra ett sammanhang och känna tillhörighet, än hat och åsikter. En ljummen sommarkväll vid stranden urartar dock allt. Anton kommer hem blodig, och Isak och Esters relation blir aldrig densamma igen.

Jessica Schiefauer växte upp i Kungälv och var 17 år 1997, då ett av Sveriges mest uppmärksammade mord begicks i Kode, som ligger 1 mil ifrån Kungälv. Fjortonårige John Hron blev brutalt mördad av fyra nynazister, varav den yngste endast var femton år. Jessica berättar i en intervju att hon sedan dess har försökt hitta ett sätt att skriva om den här sortens händelse; ett grovt våldbrott utfört av unga förövare. Jessica har studerat en rad liknande våldsbrott och utifrån verkligheten konstruerat ett eget fall i boken När hundarna kommer. Vad är det som gör vissa ungdomar till mördare?

Detta var en riktig bladvändare! Jobbig, spännande, ledsam och vacker på en och samma gång.

ISBN: 9789163880353

måndag 7 december 2015

Att vara jag

 
Anna Höglunds bok, Att vara jag, skulle jag vilja ge till alla som är sisådär 12-14 år, framförallt tjejer. När man är i den där svåra perioden, från barn till att bli vuxen. Den där perioden när man vet och känner att saker och ting håller på att förändras, man både vill och inte. Jag minns den perioden som jobbig, jobbig och ganska läskig.

Att vara jag är en serie (eller grafisk roman eller bilderbok) med fina illustrationen som ger boken en lite sorglig stämning, men samtidigt värme. Jag tycker den är hur fin som helst.

Rosa är 13 år, bor med mamma, pappa och storasyster. Hon är kär i Ville och bästis med Lolo och Fatima. Rosa tänker mycket på hur det är att vara tjej och varför det är så. Hela boken börjar med en bild av Rosa som står böjd över en spegel och kollar in hur hon egentligen ser ut i snippan, hon har mycket som snurrar i skallen.

Rosa funderar på massor av saker, som att ibland när hon lånar sin syrras tajta topp och högklackade stövlar kollar killar "först känns det pirrigt och kul. Kul att ha makt liksom. Tänk om jag skulle möta Ville. Tyvärr kollar gubbarna också. Och de säger saker. Det är som jag ser mig själv utifrån, genom någon annans ögon. Sen blir jag arg. Eller rättare sagt ledsen. För min kropp inte känns som min. Jag vill inte att gubbarna ska titta på min kropp så där. Varför ska jag inte kunna ha på mig vad jag vill?"

Rosa berättar om kompisar som sviker, jobbiga föräldrar, att få mens och om det kanske skulle vara bättre att vara kille? Hon gör också en serie om hur det har varit att vara tjej genom tiderna och den är kul, samtidigt som man blir förbannad (mina tankar går till Kunskapens frukt av Liv Strömquist, en annan toppen bok om att vara kvinna).

Kanonbok om att vara den man är och hur jobbigt det kan vara ibland.


 


ISBN 9789187707377