Fula tjejer

 

Fula tjejer av Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson är första delen i en serie som författarna skriver ihop. De andra delarna kommer att heta Jobbiga tjejer och Svaga tjejer. Tanken är att böckerna ska vara en kombo av humor, vänskap, feminism och spänning. Bjärbo, Lidbäck och Ohlsson är några av Sveriges bästa ungdomsboksförfattare och när de skriver ihop blir det kanon. 

I Fula tjejer får vi följa Tilde, Eleni och Jasmine. Tilde är ny i klass 8b och känner sig ganska ensam. Hon har inte fått några nya kompisar och har ingen att umgås med utanför skolan. Jasmine är en av de populära på skolan och i 8b. Hon har en snygg pojkvän, coola vänner och en influencer-mamma. Eleni kallas professorn. Hon är också ganska ensam, men har lite valt det själv. Hon tycker om att fundera och tänka ut saker och då behöver hon vara ifred.

Boken börjar med att en av Tildes klasskompisar visar att någon startat ett instagramkonto som heter Fula tjejer. Det hon vill visa är att någon har lagt upp en bild på Tilde där. Tilde blir såklart chokad, ledsen och arg. Vem gör en sån grej! Jasmine tänker mest att tur att man inte är Tilde och hon kan inte i sina vildaste drömmar tro att hon skulle hamna på det kontot. Men det gör hon. Eleni börjar fundera på vem som kan ha gjort det och när tjejerna av en slump får matsalstjänst ihop börjar de planera tillsammans. De måste stoppa kontot och ta reda på vem som ligger bakom det.

Boken handlar också om orättvisor i klassrummet. Som att läraren tillåter killarna att låta och stöka mer än tjejerna. Den handlar om maktspel. Som att om du är "jobbig" och säger ifrån, då riskerar du att straffas, kanske komma med på kontot. Men säger du ingenting, då ger du ditt tysta medgivande om att det är okej att hänga ut folk.   

Fula tjejer handlar om näthat, vänskap, om att våga ta plats och säga ifrån fast det kan vara jobbigt.  

Stöld

Stöld av Ann-Helén Laestadius är en viktig bok som alla borde läsa.  Den handlar om en ganska bortglömd del av Sverige och den handlar om hatet mot samer, psykisk ohälsa, klimat förändringar och tunga sociala strukturer. Det låter kanske jobbigt och svårläst, men det är det inte. Laestadius har skrivit en spännande berättelse med mycket hjärta. Boken baseras på verkliga händelser, bl.a. har författaren utgått ifrån hundra verkliga polisanmälningar och gjort intervjuer med renägare. Dessutom kommer hon från Kirunatrakten och har själv renskötsel i släkten. 

Boken börjar med att Elsa 9 år skidar ensam till rengärdet. När hon väl kommer dit ser hon en man där och han har dödat hennes renkalv, Nástegallu. Mannen tittar på henne, drar med fingret över sin hals och tecknar till henne, "berättar du, så dör du". Han försvinner och lämnar henne med den döda kalven. Denna händelse skakar Elsa i grunden och hon börjar förstå att detta inte är första gången någon skadar, skjuter eller stjäl familjens renar. Men hon vågar ändå inte berätta att hon sett vem som dödade hennes kalv, hon är rädd. 

Vi får följa Elsa från 9 år till det att hon är 20 år. Elsa kämpar för att polisen ska ta deras anmälningar på allvar och hjälpa dem. Men polisen har svårt att hinna utreda brotten eftersom det är stora geografiska områden som de ska täcka. Elsa kämpar också med att få ta plats bland grabbarna i renskötseln, det är det hon vill jobba med. Men det är svårt eftersom det är en väldigt traditionellt manlig bransch.     

Vi som läser släpps in i renägarnas vardag med renarna, familjen och samhället. För dem är samehatet inte nytt, det har funnits med dem länge. Många av oss tror nog att det tillhör det förflutna, men det gör det alltså inte. Jag tycker att Laestadius beskriver det på ett målande och ganska brutalt sätt, alltifrån hur renarna blir utsatta för tjuvjakt och för misshandel, till hur vissa människor i samhället tittar snett på samerna och kallar dem lappar och baktalar dem. Hon skriver också om psykiskohälsa som är vanligt och hur svårt det kan vara för en tjej att ta plats bland männen när rennäringen traditionellt är för dem.   

Stöld är en gripande, spännande och lärorik bok om ett område och en verksamhet som ligger långt från mig, en bibliotekarie i södra delen av Sverige. Men ändå är ämnena i boken aktuella och nära alla som vill leva i ett tolerant, jämlikt och fritt land. 

Förvildade

 

Förvildade av Rory Power, jamen, bara att titta på boken! Så snygg, lockande och på baksida står det; De sa åt oss att vänta. Och försöka hålla oss vid liv. För mig var det bara att låna hem boken. Hur kan jag stå emot liksom, och tur var ju det för det är spännande.

För ett och ett halvt år sedan sattes internatskolan som Hetty, Reese och Byatt går på i karantän. Militären lovade att komma tillbaka med hjälp, medicin som ska göra dem friska. Det har alltså inte hänt än. Den hjälp de får är oregelbundna matleveranser som gör att de i alla fall inte svälter ihjäl, bara nästan. 

Det är en konstig sjukdom som har drabbat dem och den drabbar alla fast olika. Hettys ena öga har blivit en stor böld, hon kan inte se på ögat. Reese ena hand är förändrad, silvrig och fjällig. Alla flickorna på internatet har får förändringar, anfall och dessa blir bara värre och värre till de inte överlever längre. Men än så hoppas alla på att de ska få hjälp. 

Skolan ligger på en ö och är därför lätt att isolera. Eleverna är dessutom tvingade att stanna på skolans område, om karantänen bryts kommer militärens hjälp att upphöra. Eleverna har ingen kontakt med någon utanför skolan längre och har inte haft det sedan karantänen startade. De måste förlita sig på de vuxna som fortfarande är i livet, rektorn och en av lärarna. De allra flesta vuxna dog snabbt när smittan kom. 

Men så börjar saker och ting knaka och krackelera. Maten som kommer blir sämre och mindre, rektorn och läraren beter sig mysko. När slutligen Byatt försvinner måste Hetty och Reese försöka hitta henne igen. Det innebär att de måste bryta karantänen och kanske riskera allas liv.     

Förvildade är en spännande, ovanligt och oväntad berättelse. Kan kanske vara något för dig som gillar Ransom Riggs eller Frances Harding.