Det var faktiskt inte meningen att läsa Inte vatten värd av Lidbo, det bara blev så. Jag skulle sätta fram några nya böcker på bibblan när jag började bläddra i den. Jag läste första sidan och sen var jag fast. Jag älskar såna böcker. Den börjar så här:
När någon har varit försvunnen i två dygn. Då börjar man ju tro att han eller hon inte längre...
Nej.
Helt säkert dyker hon upp som om ingenting har hänt.
Och ingenting HAR hänt. Vem som helst kan väl få nog av en idiotisk klassresa!
Det kommer bilder i mitt huvud.
Rep. Halsar. Träd.
Knivar. Blod. Svarta plastsäckar.
Allt möjligt.
Sigga, var är du? Var är du?
Ja, och sen är man fast. Vem är Sigga? Varför är hon borta? Vem är det som undrar? Är hon död och varför i så fall? Det är Edith som berättar, hon går i 8:an och har just kommit hem från en klassresa till Gotland. Det ingen vet (mer än Edith och tre andra tjejer) är att Sigga inte var med båten hem. Edith och de andra fejkade en lapp till läraren där de skrev att hon redan åkt hem, men det är inte sant. Nu har det gått två dagar och det vet inte var Sigga är. Edith brottas med sitt dåliga samvete både för vad hon nyss gjort mot Sigga och hur hon har varit mot henne under året som gått. Hon har varit en riktig skit bara för att få hänga men populära Lucinda, som är en ännu större skit.
Om någon tänker på att göra en ungdomsfilm, varsågoda, detta kommer bli en kanonrulle om vänskap, svek och kärlek.
ISBN 9789150114430
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar