Förr eller senare exploderar jag

John Greens Förr eller senare exploderar jag har fått mig att skratta och gråta, kanske mest gråta. För å, så fint och å, så himla bra, definitivt det bästa i år. När jag stängde boken och lade den på mitt sängbord var min kudde blöt av tårar och jag fick hulkande gå och snyta mig. Detta är en bok som jag inte kommer att glömma, inte på länge, länge, troligtvis aldrig. Men det är ändå ingen snyftare, det handlar om kärlek, jävlarannama och livsglädje.

Hazel Grace Lancaster är 17 år och vet att hon kommer att dö, hon har redan varit pågång flera gånger. Den här berättelser börjar när hon är på ett av stödgruppen för unga cancersjukas möten. Hon tycker det är pest och pina att gå dit men hennes mamma tycker det är bra för henne, så alltså är hon där. Just denna gången är det en kille med som hon aldrig har träffat tidigare, han heter Augustus Waters och är just nu cancerfri. Han är med mest som stöd för en kompis. Augustus och Hazel får ögonkontakt och finner varandra med en gång. Här börjar en hejdundrandes kärlekshistoria!

Dessutom handlar det om Hazels oro för sina föräldrar, hur kommer det gå med dem när hon dör, för hon kommer att dö. Hennes mamma lever bara för henne och hennes pappa gråter så fort hon inte är inom husets fyra vägger (vilket inte är så ofta, hon slutade skolan för 3 år sedan och pluggar hemifrån. Därför har hon inte många vänner kvar, de träffas för sällan och är rädda för hur de ska behandla henne). Augustus vill att de ska bli mer än vänner, Hazel tvekar. Hon vet inte om hon kan såra honom genom att bli ihop med honom och sedan lämna honom. Hans förra tjej dog i cancer, ska det få hända igen? 

Dessutom har en bok som heter "Ett storslaget lidande" en stor roll i boken. Tyvärr finns inte boken på riktigt och det är synd, den verkar hur bra som helst.


ISBN 9789163873669