torsdag 1 december 2016

Bara tre ord

Bara tre ord, när jag hör det tänker jag direkt på jag älskar dig. Det skulle det definitivt kunna betyda i boken. Men det Becky Albertally menar i Bara tre ord är orden jag är bög.

Simon är 16 år och bög. Han har inte kommit ut än och vet liksom inte hur han ska göra det. För honom är det en stor grej, hans grej och han vill ta tid och få allt rätt när han väl bestämmer sig för att berätta. Simon tror inte att hans familj eller vänner kommer att bli besvikna, galna eller hata honom. Men han är ändå rädd för vad det kommer att innebära, han bor inte i New York utan i en mindre stad där alternativa livsstilar inte alltid välkomnas.    

Simon har en anonym vän på nätet, Blue. De vet inget om varandra mer än att de går i samma skola. De har kommit överens om att inte avslöja vilka de är genom att prata om lärare, vänner eller annat som kan ge ledtrådar. De skriver till varandra varje dag och Blue är den ende som vet Simons hemlighet. Blue är ockå gay och har inte heller kommit ut men tänker göra det snart. Blue och Simon kan berätta allt för varandra och Simon håller på att bli förälskad på riktigt.

Men en dag glömmer Simon att logga ut från datorn i biblioteket och Martin Addison ser Simon och Blues mejl. Han inte bara ser dem utan tar skärmdumpar av dem. Han berättar vad han gjort för Simon och ber Simon att presentera honom för Abby som är en av Simons nära vänner, utpressning alltså. Simon blir vansinnig, men vad ska han göra. Han vill inte att Blue ska råka illa ut och han vill inte heller att idiotjäveln (som han kallar Martin) ska sabba för honom.

När jag läser vad jag skrivit hittills låter det som att det är en allvarlig bok, det är det inte...eller både ock. För Simon är en rolig kille och det har varit kul att lära känna honom. Men även när han skojar om sig själv så finns det ett allvar i botten.

Det är med en varm och luddig känsla i magtrakten som jag lägger undan Bara tre ord och är du sugen på en fin kärleksbok, bara kör.     

Inga kommentarer: