Rör mig Inte!

Ja jösses, Rör mig inte! av Tahereh Mafi gav mig Hungerspels vibbar. I alla fall blev jag minst lika trollbunden av boken. Alltså, det gick inte att stänga boken, den var såå bra. Det var en sån bok som man vill läsa för alltid, samtidigt som man vill veta -hur i hela världen kommer detta att sluta. Det kan vara bra att veta att det är den första boken i en planerad triologi och OM jag längtar.

Det är en dystopi, alltså en framtidsskildring där allt gått åt helvete, världen ligger i spillror. Vi möter en tjej som sitter inspärrad i ett rum och det har hon gjort i 264 dagar. Hon är på gränsen till att tappa förståndet. Men så får hon en cellkamrat  rumskamrat och reglerna ändras.

Juliette, som tjejen heter, har en förbannelse har en gåva och är kanske mer än en vanlig människa. Hennes beröring dödar nämligen och det har den nya makten, återetablisemanget, uppmärksammat. Warner är mannen som bestämmer över den region där Juliette befinner sig. Han är en maktgalen tyrann och han vill att Juliette ska börja jobba för honom. Men det vill inte hon, absolut inte, hellre dör hon. Men killen som blev hennes cellkamrat var en av Warners soldater och han är nu hennes vakt. Han heter Adam och Juliette känner igen honom, en gång gick de i samma klass. Hon blir inte klok på honom. Men samtidigt som hon får veta att han kan röra henne utan att känna smärta eller dö förstår hon att allt inte är som hon tror.

Språket är underbart, Mafi använder upprepningar och överstrykningar på ett väldigt spännande sätt.

-Vad skriver du? Cellkamraten pratar igen.
De här orden är spyor.
Den här darriga pennan är min matstrupe.
Det här pappret är min toalettstol.
-Varför svarar du inte? Han är för nära för nära för nära. Ingen är någonsin nära nog. Jag drar efter andan och väntar på att han ska gå sin väg som alla andra i mitt liv.

Ja, kärlek, ond-bråd-död och passion i en salig blandning. KANONBRA!!!!!



ISBN: 9789132160493

Varma kroppar

Jepp, nu är de alltså här, de snygga zombierna och jag hoppas de stannar ett tag. Jag trodde verkligen inte att jag skulle köpa konceptet med en kärlekshistoria mellan en zombie och en levande tjej, men det gör jag. Jösses så bra, inte som något annat jag läst. Isaac Marion har på något vis lyckats med något som verkar omöjligt och dessutom gjort det bra. Varma kroppar är min nya favoritbok.

R är en zombie, han minns inte sitt namn, sitt förra liv eller varför han är det han är. Staden runt honom håller på att rasa och de människor som finns kvar söker skydd för zombierna så gott de kan. Han och många andra zombies bor på en övergivenflygplats utanför staden. Ingen av dem vet varför de finns, de brukar inte prata så mycket. R har en vän som kallas för M, de brukar jaga tillsammans, dvs jaga människor.

Det är vid en jakt som allt förändras. R och M och några av deras zombiekompisar lyckas hitta ett gäng ungdomar i en lägenhet. R överfaller en kille och börjar knapra på honom. Det som händer när en zombie äter en människas hjärna är att den får se bitar ur människans liv och känna vad han eller hon kännt. Följden blir att R vaknar till liv och tar över killens känslor för sin flickvän, Julie. Hon finns i lägenheten och R räddar henne, han tar med henne tillbaka till flygplatsen och chockar hela zombievärlden. Men vad ska han göra nu? Hon hör inte hemma i hans värld och han hör inte hemma i hennes. Ändå börjar deras förbindelse att förändra allt och alla, inte bara R och Julie. Julies pappa är dessutom ledare för den militär som finns kvar och han vill krossa alla zombier, även om de kanske kan bli mänskliga igen.

R har dessutom humor och det gör boken ännu bättre. Hade den varit helt dyster hade det inte funkat. Så välkommen till upponervändavärlden, där zombisarna kanske inte är det värsta som finns.

Riktigt, riktigt bra! Boken ska filmas och kommer nästa år. Den kommer säkert bli kanon!



ISBN 9789186843243

Legend

Igår hade jag en kalassöndag i solen med en riktig kanonbok, Richard Matheson Legend. Boken är filmad tre gånger, senast 2006 med Will Smith i huvudrollen och den bara måste jag se.

Boken, som är en vampyrbok, är skriven lååångt före Twiligt, Vampire diaries och alla de andra som kommit i flodvågen av vampyrböcker. Jag upptäckte att den var utgiven för första gången 1954 först efter jag läst ut boken. Visserligen utspelar den sig 1976, men jag tänkte att det kanske författaren tyckte var kul eller något. Jag hade annat att tänka på för boken blir spännande på en gång, från första sidan.

Det börjar med att en man som heter Robert Neville går runt sitt hus och kontrollerar skadorna på det efter nattens attacker. Han gör det varje dag och lagar det som är trasigt, plus hänger upp ny vitlök vid fönstren. Under dagarna kan han vara ute utan fara, men inte på kvällarna och nätterna.

Robert Neville är den sista människan så vitt han själv vet, men han hoppas att det finns fler som han. Resten av människorna har förvandlats till vampyrer. Det började med ett slags virus som gjorde att stora delar av befolkningen insjuknade och började förvandlas. Även Nevilles fru och barn blev sjuka, tillsist var det bara han kvar. Nu spenderar han dagarna med att döda vampyrer och kvällarna med att barrikadera sig i sitt hus. Han vet inte hur länge han orkar ha det så.

Boken börjar januari 1976 och slutar januari 1979 och då är allt annorlunda. Jupp, 211 sidorns ren njutning och under hela natten, rädsla för mörker.


ISBN 9789173551533


    

Ormfågel

Ja, bokomslaget gör allt vad det kan för att man inte ska läsa Ormfågel av Mats Wahl. Men för en person med öppet sinne som kan skita i detta väntar en riktigt bra historia! Jag vet att jag har sagt det förut men det är så viktigt att inte stirra sig blind på om bokens omslag är fint eller fult, det är insidan som räknas.

Ellen och hennes mamma har flyttat in högst upp i ett höghus i en förort till Stockholm. Hon ska börja i en ny skola i årskurs 8, i Brantingskolan, en skola med ett dåligt rykte. Men Ellen är mer orolig för sin mamma än att börja i en ny klass eftersom mamman är alkoholist. Ellen vet aldrig hur läget är när hon kommer hem.

I skolan blir hon snabbt kompis med Max som inte brukar vara där särskilt ofta och hon förstår varför. Fyra killar i hennes klass slåss, tafsar och är riktiga svin. Max är ett av deras mer regelbundna offer. Ellen klarar sig riktigt bra tills hon försvarar en tjej och de får upp ögonen för henne.

Viktigt att veta är att hela boken börjar med att Ella sitter och beundrar utsikten från lägenheten och vi som läser får veta att tio dagar senare kommer hon ligga nedsövd i en säng på intensiven.

Mats Wahl grundar sin bok på verkliga berättelser från dagens Sverige där det finns skolor som verkar vara hämtade direkt från helvetet. Jag hade defenitivt inte velat gå i en skola där man som tjej blir sexuellt ofredad varje dag eller som kille får räkna med att slå eller bli slagen. Jag skulle inte heller vilja gå i en skola där brandlarmet kan gå 80 gånger på en termin eftersom någon idiot har tänt eld i en papperskorg. Alltså, tänt eld samtidigt som skolan är full med barn, ungdomar och vuxna! Kostnaderna för skolbränder är sedan många år tillbaka 300-500 miljoner (!!!!!) årligen och som tur är har ännu ingen omkommit i skolbränder i Sverige.

 ISBN 9789172993952

Snart är jag borta

Herregud, hur bra var inte den här?
Svar: -Hur bra som helst!

Detta är Hanna Jedviks debut och så här beskriver hon sig på sin blogg:
Journalist författare radioproducent Majorna Göteborg Sveriges Radio Göteborgs Posten Kultur- och nöjesreporter musik litteratur konst film pop punk indie post uppriktighet poesi låttexter feminism kärlek uppror svart rosa nagellack västkust känslor klippor bad Berlin Köpenhamn ord Roman: Snart är jag borta. Rabén & Sjögren.

Jag tycker boken påminde lite om Louise Halvardssons Postindustriell hårdrockare med attityd som jag också älskade. Kanske är det alla musikreferenser och låttexter som finnas med som en rödtråd i böckerna som ger dem en extra dimension. Jag fattar exakt vad Maja menar när hon lyssnar på The Smiths There´s a light that never goes out och tänker på kärleken och livet.

Boken har två berättarröster, Maja och Lina, som berättar vartannat kapitel. Allt börjar med att Lina kryper på knä hem från en "efterfest". Man fattar med en gång att något riktigt vidrigt har hänt henne. Maja sitter i sitt rum och bankar sitt huvud i väggen, fast tyst så att inte föräldrarna hör. Hon vill inte se deras ledsna ansikten och hon vill inte visa sitt. Därför är det bara på sitt rum som hon kan släppa ut den som finns på insidan. Hon har i alla fall slutat skära sig själv, men ärren på armarna går aldrig bort.
Maja och Lina är kompisar, men detta, sitt allra mörkaste kan de inte dela med varandra. Inte förrän de blir tvungna att göra det. Samtidigt är det en berättelse om förälskelse, kärlek och vänskap som trotsar det mörka som finns hos tjejerna.

Boken är en riktig bladvändare, skriven med ett sällan skådat driv och den går direkt in i blodet och vidare till hjärtat.





ISBN 97891-29-67373-9

Silverkyssen -en kyss med bett!

Annette Curtis Klause lärde jag känna genom boken Blod och Choklad. Den tyckte jag verkligen om. Så när jag fick Silverkyssen i min hand var det bara att börja läsa. Boken gavs ut på svenska redan 1991 och jag hoppas verkligen att den kommer i en nyutgåva snart. För utsidan på den svenska versionen ser ut som hej-kom-och-hjälp- mig och innehållet är ju så bra.

Det är en vampyrbok, men inte en twilight. Zoe är 16 år och ensam. Hennes mamma är döende i cancer och hennes pappa avskärmar sig allt mer. Han är mycket hos mamman och orkar liksom inte prata med Zoe. Lorrain, Zoes bästa vän, ska flytta till en annan stad, långt bort. De vet att de inte kommer att kunna hälsa på varandra särskilt ofta och Zoe sörjer sina förluster.Hon har svårt för att sova och en sömnlös natt går hon till parken där hon har ett favoritställe. Hon sätter sig på en parkbänk och då får hon se något/någon. En ung man kommer fram till henne ur skuggorna och hon blir rädd. Han är lockande och vacker, men skrämmande. Zoe drar så fort hon kan.

Den unge mannen heter Simon och är vampyr. När Zoe flyr från honom blir han förvånad, han brukar alltid kunna locka till sig kvinnor med sina ögon och röst. Zoe är annorlunda och Simon känner att - henne måste jag ha!

Samtidigt sker det en rad brutala mord, kroppar av kvinnor hittas med halsarna avskurna. Är det Simon eller?

Simon och Zoe berättar vartannat kapitel och det är bra. Dessutom tyckte jag det var grymt skönt att läsa en bok som inte ingår i en serie. Samma bok innehöll både början och slut, båda riktigt riktigt bra...för att inte tala om mitten!

ISBN 9789132133299

Den jag var

Den jag var påminner mig om klassikern Räddaren i nöden av Salinger, dvs kille som är trött på internatskolan och vantrivs. Han är strulig och bråkig och vill ha sin frihet.

Boken utspelar sig på en internatskola på den engelska östkusten under 1960-talet. Hilary är 16 år gammal och ska börja på Sankt Oswalds som specialiserat sig på hopplösa fall (vilket Hilary är, enligt sin far). Detta är hans tredje skola och troligtvis hans sista chans.

Men han har svårt att anpassa sig och tycker de andra killarna är riktigt jobbiga. Så under en idrottslektion får han nog. De är ute och springer på stranden när Hilary bara inte orkar mer. Han sätter sig intill en fiskebod och där träffar han Finn.

Hilary blir helt betagen av honom och för att få prata lite ber han om ett glasvatten. Deras första möte är kort och Hilary känner att han måste få träffa killen igen. Men det är inte helt lätt eftersom killarna inte får lämna skolan hur som helst, dessutom är Finn inte direkt herr välkomen in. Han är hemlighetsfull och det gör Hilary än mer nyfiken.

Hilary är avundsjuk på Finns frihet och fascinerad över hans självständighet. Finn å andra sidan kan inte fatta att Hilary inte förstår att han får något som inte Finn har, en framtid.

Meg Rosoff är helt fantastiskt. Jag har tidigare läst Justin Case och Så har jag det nu och Den jag var är ännu en kanonbok! 

ISBN 9789185763108