När jag var sisådär 13-14 år så tyckte jag jättemycket om att skriva. Jag skrev dagbok, brev (Internet fanns inte på den tiden, så -ja, med penna och papper), dikter och försökte mig på en och annan längre berättelse. Problemet med de lite längre berättelserna var att jag lessnade, jag kunde aldrig fullfölja. De slutade oftast med att huvudpersonen vaknade och allt var en dröm eller att skolan sprängdes och alla dog. Därför blir jag alltid grymt imponerad av unga författare, exempelvis Paulini som började skriva Eragon när han var 15 år eller Rachael Wing som debuterade med Hata Romeo när hon var 16 år.13 liv är skriven av Jennifer Vidovic som är 14 år gammal och visserligen dör någon i denna bok, men det är bara början. Evelina står på perrongen för att träffa en kille som hon annars bara har chattat med. Det är första gången de ska ses och hon längtar. Men allt slutar i en katastrof, Evelina tar sitt liv och här börjar Vidovics berättelse.
Det är en slags novellsamling, med ändå inte. Freja är den gemensamma nämnaren i alla berättelserna och runt om henne rasar världen. Evelina var hennes vän och nu är hon borta, hennes lillebror blir jättesjuk, hennes pappa är frånvarande och själv vet hon inte om hon orkar med livet som det ser ut. Freja balanserar på en tunn och slak lina med Ella, sin vän, som håller henne i handen och lånar henne sina andetag då och då när Freja hyperventilerar.
Mycket bra, sorgligt och skrämmande om hur jobbigt det kan vara att leva MEN att det ändå är värt allt slit till slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar