torsdag 11 februari 2016

Vad gör man inte

Jag har sagt det förr och nu igen, att förlaget Gilla böcker ger ut riktigt fin-fina historier och Vad gör man inte av Maja Hjertzell är inget undantag. Det är en sorglig berättelse om en familj i spillror och allt som händer under en enda sommardag med tillbakablickar som förklarar varför allt blivit som det blivit.

Tre syskon är på väg för att fira sin mammas födelsedag. De reser inte dit ihop utan kommer från var sitt håll och de berättar själva i egna kapitel om sig och sin familj.

Anders har bett mormor om hjälp att få skjuts till mamman. Mormor är inte bjuden men hon skjutsar gärna Anders. Anders är bakfull, sur och trött. Han känner att han snart inte orkar mer. Kvällen innan var det fest, han var säker på att det skulle bli Erika och han. Men så kom David och allt blev fel. Till och med hans bästis börjar tröttna på att Andres rätt ofta hamnar i skiten. Kvällen slutade med att han blev stoppad för fyllekörning, han som bara hade några månader kvar till att få sitt körkort.

Karoline har lämnat pojkvännens lägenhet för att ta bussen till sin mamma. Hon har knappt gått utanför dörren på hela sommaren. Hon har lovat att komma hem på kvällen, inte för sent. Pojkvännen kallar henne för sparven och det är han som bestämmer, Karoline orkar inte. Hon orkar ingenting och fastän det är sommarlov kan hon inte ta sig för någonting.

Sanna däremot vill leva, festa och ligga runt. Hon känner sig rastlös och verkar bara känna sig riktigt levande när hon är riktigt nära någon annan. Tanken på nästa älskare lockar henne och när hon smyger ut ifrån sin lägenhet på morgonen lämnar hon ännu en som hon vet att det bara var nu och inte något mer. Sedan sätter hon sig i bilen och kör till sin mamma.

 Det finns en storasyster, Lea, men hon kommer inte på kalaset. Lea och Sanna pratar inte med varandra längre och ingen tror att de kommer göra det igen.

Men när denna sommardag är slut kommer mycket att vara annorlunda och syskonen kan se på allt som hänt på ett nytt sätt.

Måste bara säga att Maja Hjertzell skriver på ett sätt jag älskar. Men några få ord kan hon få mig att känna en riktigt varm sommardag. Tryckande hetta, damm-varma grusvägar, ljummen öl, svett som rinner i nacken och känslan av saknad.

ISBN 9789186634735

fredag 5 februari 2016

Omänniskor

Jag gillar att det finns en bad guy som heter Yngve som kan förvandla sig till en snok och att det goda försvaras av Gordon a.k.a. igelkott. Jag gillar att Omänniskor av Nanna Johansson och Kringlan Svensson, utspelar sig i vår alldeles vanliga värld, inte i någon dystopisk framtid efter ett kärnvapenkrig eller i en fantasyvärld med magiker och alver. Nehej, här kan elakingar stoppas av byråkrati, för även omänniskor måste in i det svenska systemet (fast ett hemligt, med massor av regler för att skydda deras existens).

Sigrid Juus har en sopig pojkvän som har dragit ut henne i skogen för att spela in en konstnärlig video (eller hur!?). Hon ska ha på sig nästan ingenting och när Adrian, som sopan heter, tycker att hon ska ta av trosorna också vill Sigrid inte. Men Adrian ger sig inte och försöker tvinga henne, då händer något. Allt blir svart för Sigrid och när hon vaknar igen är hon naken och hennes pojkvän ligger svårt riven under en gran.

Adrian berättar senare att han blivit överfallen av ett stoort lodjur och Sigrid börjar förstå att hon, på något konstigt vis, var det lodjuret. 

Sigrid börjar söka efter svar och kommer i kontakt med SOO, Svenska Omänniskors Organisation, eller de kommer i kontakt med henne (eftersom ingen ska veta att det finns omänniskor är de inte så lätta att hitta). Omänniskor är hamnskiftare alltså personer som kan byta skepnad, från människa till djur. I Sverige finns det ca 750 stycken och en del är tydligen galna. Samtidigt som Sigrid upptäcker att hon är en omänniska är det något/någon som dödar flera människor och SOO måste ta tag i det.

Dessutom börjar Adrian fatta att Sigrid kanske inte är helt mänsklig och att hans storebror, Viktor, verkar gilla Sigrid lite för mycket.  

Kul men riktigt bra svensk urban fantasy! Omänniskor är första delen i en triologi och nu hoppas jag att det inte tar lång tid innan del två kommer.



ISBN 9789129695311

      

tisdag 2 februari 2016

På andra sidan Fågelsången

Jag gillade verkligen Stefan Castas Den gröna cirkeln (som också fick Barnens romanpris) och därför var mina förväntningar stora. Dessutom, den ser så spännande och snygg ut, jag är svag för sådant och den beskrivs som En berättelse full av humor, ljus och värme. Men den är också sorglig och mystisk.

På andra sidan fågelsången var verkligen en kanonbok. Jag trodde först att det var en spökhistoria, men fattade ganska snabbt att detta var något annat, något lite mer annorlunda. För det spökar i huset som Elina och hennes pappa Jörgen flyttar in i, men på ett stillsam, ledsamt och mystiskt sätt.

Men nu hoppar jag i förväg. Elin, Vanessa och Jörgen är på väg hem efter att ha tittat på ett hus på landet. Då händer det som inte får hända, de är med om en bilolycka och Vanessa dör. Vanessa var inte Elins riktiga mamma, men det är henne som hon har vuxit upp med och älskar mer än allt annat. Det var hon som ville flytta till ett hus på landet.

På väg till Vanessas begravning ser Elin en tillsalu-skylt och något säger henne att det inte var en tillfällighet. Några veckor senare åker hon och hennes pappa och kollar på huset och de känner båda att de vill bo där. Elin känner Vanessas närvaro där och hon tycker sig kunna förstå vad fåglarna kvittrar om i träden, det är något speciellt med gården som heter Fågelsången.

Dessutom dyker det upp en väldigt snygg kille, först möter de honom på cykel när de ska på Vanessas begravning, sedan sitter han och spelar gitarr utanför Ica och till sist dyker han upp på gården och säger att han hör hemma där.

På andra sidan fågelsången handlar om mycket, men inte på ett krångligt sätt. Om hur livet kan vändas upp och ned och ändå bli bra.

ISBN 9789172997523    

måndag 18 januari 2016

I ljusets makt

I ljusets makt av Leigh Bardugo ger mig vibbar av Hungerspelen, Divergent, Matchad och Tankeläsaren. Alltså spännande böcker med en stark hjältinna i huvudrollen. Fast denna boken är inte en dystopi som utspelar sig i framtiden, utan i någon slags fantasyvärld. Landet Ravka är indelad i två regioner som delas av Skuggsänkan. Man kan resa mellan regionerna men det är inte säkert man överlever resan genom skuggsänkan som alltid är mörk som på natten och bebodd av monster som gillar människokött. Ravka ligger i krig med grannländerna och vanligt folk har det rätt risigt. Bara Grishorna har det bra och lever i överflöd. De är människor med speciella förmågor som alla arbetar för Skuggmästaren. Skuggmästaren är alla rädda för, plus att det var en skuggmästare som blev tokig som skapade skuggsänkan en gång för länge sedan.

Alina, bokens hjältinna, är en tanig, trött, föräldralös tjej som utbildar sig till kartritare. Hon och hennes regemente (hon är kartritare i armen) ska passera genom skuggsänkan och hon är livrädd. Hennes bästa vän Mal är också med, fast som spanare. Alina och Mal växte upp på samma barnhem och har hängt ihop sedan dess. Mal är sjukt snygg och poppis bland tjejerna. Alina nöjer sig med att vara hans vän, fast hon också är kär i honom och tycker det är rätt jobbigt att se honom med andra tjejer.

När de ska passera genom skuggsänkan blir de attackerade av monstren och när Mal håller på att dödas händer det grejer. Alina räddar honom genom att skapa ett starkt ljussken som skrämmer bort monstren. Hon visste inte att hon hade Grisha-krafter. Dessutom en ovanlig kraft som genast gör att Skuggmästaren vill träffa henne. Han säger att Alina kan rädda hela riket, skapa fred och förgöra skuggsänkan med sin kraft och hans hjälp. Alina måste följa med till huvudstaden för att tränas i att använda sin kraft.

Skuggmästaren är dessutom hur snygg som helst och Alina känner sig dragen till honom. Men han är farlig, det vet hon. Dessutom är han över 100 år gammal (som Edward Cullen) men han behandlar henne som något vackert och värdefullt, det har aldrig hänt Alina innan.

Men inget är vad Alina tror, inte Grishorna och lyxlivet, inte hennes förmåga och defenitivt inte Skuggmästaren och Mal.

Detta är första delen i Grisha-triologin. Del två heter Stormens öga och del tre Ur askan kommer i mars. 

ISBN 9789186634681

söndag 27 december 2015

Tschick

Wolfgang Herrndorf blev bara 48 år, 2013 tog han sitt liv då han blivit diagnostiserad med en elakartad och obotlig tumör i hjärnan. Då levde han redan på övertid, 2010 fick han diagnosen och de flesta som får den lever bara i ett par månader. När Wolfgang fick diagnosen började han att skriva som en galning. Tschick kom ut på hösten det året som han fått sin diagnos. I Tyskland är boken en kultroman, den låg överst på de tyska bästsäljarlistorna i ett helt år och fick mängder av priser, översattes till 24 språk och är på väg att bli film.

Bokens hjältar är Maik Klingenberg och Andrej Tschichatschow, Tschick, två fjortonåringar som är totalt olika varandra. Maik bor i stor villa på fina-gatan med sin mamma och pappa. Sommarlovet ska precis börja och mamman ska in på avvänjningsklinik och pappan ska på resa med sin sekreterare. Maik kommer att få vara ensam i huset i två veckor.

I Maiks klass går Tschick en rysk kille med väldigt strulig bakgrund. Inga föräldrar, men en storebror och en massa rykten om ryska maffian.

Sista veckan i skolan är alla i klassen och nästan hela parallellklassen bjudna till Tatjana på fest, men inte Maik. Han är sjukt besviken eftersom han, som alla andra killar i klassen, är kär i henne. Han går hem från skolan sista dagen innan sommarlovet, utan att ha fått en inbjudan (han hoppades in i det sista) och är lägre än lägst. Då helt plötsligt börjar Tschick att prata med honom, det har aldrig hänt förr. Dagen efter dyker han upp hemma hos Maik med en stulen (lånad skulle Tschick säga) bil och helt plötsligt, utan att Maik egentligen var med på det, är de på väg till Tatjanas fest. Men resan slutar inte där, inte på långa vägar.

 Riktigt kul road-trip-bok med kul personer, äventyr och ett oundvikligt katastofslut.


ISBN 9789188155016

Because you´ll never meet me

Å, Because you´ll never meet me av Leah Thomas var som en mysig och varm kram. Så fin, rolig och sorglig! Kommer inte ihåg vem som tipsade mig, men TACK! Alltid så himla kul med en bok som överraskar och som jag vet kommer finnas kvar i mina tankar länge.

Det handlar om två killar som med största sannolikhet aldrig kommer att träffas. Ollie 14 år, bor i USA i en stuga i skogen med sin mamma och lider av någon slags överkänslighet mot elektricitet. Om han skulle åka in till staden skulle han dö. Han har en kompis/kärlek, Liz, som brukade komma och vara med honom. Men något har hänt mellan dem, så därför kommer hon inte mer. Ollie är väldigt ledsen för det. Han har även en läkare som brukar komma och hålla koll på honom och det var hans idé att Ollie skulle skriva till Moritz.

Moritz 16 år, bor i Tyskland, har inga ögon och en pacemaker. Alla på hans skola tror att han kan se och bara har skumma glasögon. För det är så att Moritz kan "se" även om ögonen saknas. Han går alltså i en vanlig skola, men det suger tycker han. Skolans elaking har valt ut honom till mobboffer och Moritz försöker mest hålla sig undan. Det går rätt bra tills en dag då mobbaren drar bort hans glasögon, alla får se hans ögonlösa ansikte och flippar totalt. Men en kille hjälper honom, en annan som mobbats och de tillsammans börjar planera en hämnd.

Om detta skriver Ollie och Moritz till varandra, de berättar om sina liv, drömmar och vad som händer i vardagen. Deras brevväxling får saker att hända och de börjar fatta att de har mer genensamt än vad de anat.

Kanon-toppen-bok! Skit i att den är på engelska, det är värt att läsa den - promise!

ISBN 9781408862629

tisdag 22 december 2015

Jag och Earl och tjejen som dör


Jag och Earl och tjejen som dör av Jesse Andrews var inte det jag trodde den skulle vara. Efter att ha läst på baksidan av boken ("...Rachel har leukemi och Gregs mamma har fått den vansinniga idéen att Greg ska bli hennes vän..") så tänkte jag att detta kommer att vara en snyftig-vacker-kärlekshistoria. Där huvudpersonen kommer lära känna sig själv, få uppenbarelser och utvecklas enormt. Men det är inte en sån bok, inte alls.

Greg, som är huvudperson, går sista året på high school och vill bara överleva. Han har kommit på att om han inte blir riktig vän med någon och håller otroligt låg profil så kommer han att nog klara sig. Greg säger hej till många, men har inga vänner utom Earl. Fast Greg ser Earl mer som en kompanjon, eftersom de brukar göra filmer ihop. I skolan umgås de knappt.

Men allt detta ändras när Gregs mamma tvingar Greg att ta kontakt med Rachel igen. De var kompisar (till och med ihop) när de var sisådär 12 år och nu har Rachel fått leukemi och Gregs mamma tycker Greg måste ställa upp som kompis, liksom pigga upp henne. Mycket motvilligt börjar Greg besöka Rachel och han tycker inte det är ett dugg kul. Men de börjar hänga med varandra och även Earl får hänga med.

Greg skriver boken, en bok han egentligen inte alls vill skriva eftersom har berättar väldigt ärligt om vad som hände. Han berättar om pinsamma grejer han gör, säger och tänker. Sådant som han skäms över och som inte alls är sådana där saker man ska tänka och göra när en vän är döende. Kapitel 3 heter till exempel: Låt oss bara få det här pinsamma kapitlet undanstökat

Det är en riktigt rolig bok. Jag har både tyckt att Greg är riktigt jobbig, lite sorglig och tråkig, men också rolig, gullig och charmig. Definitivt en kille som behöver en spark i baken för att liksom komma igång. Tur att han har Earl och att han träffar Rachel för de får honom ändå att ta sig för saker.

Detta med Rachel gör också att hennes kompisar i skolan tycker att Earl och Greg ska göra en film om henne (när de får veta att Greg och Earl gör filmer och att Rachel gillar dem). Det blir deras sista och sämsta film någonsin.

Boken har blivit film och jag är väldigt sugen på att se den! Är den bara hälften så bra som boken så är det en kanon rulle!




ISBN 9789132166952