lördag 18 juni 2016

Var är Audrey?

Jag måste erkänna att jag började läsa den här boken med en viss skepsis. För det första lockade inte omslaget. Det såg lite intetsägande och barnsligt ut. För det andra har jag fått för mig att Sophie Kinsella skriver lättlästa feel-good romaner, och det brukar jag inte gilla att läsa. Men baksidestexten utlovade ändå en något annorlunda berättelse: en fjortonårig tjej som kämpar med social fobi. Det har jag inte läst om tidigare. Och nu i efterhand är jag jätteglad att jag har läst Var är Audrey?

Audrey är fjorton år och borde vara i skolan. Men hon har inte kunnat gå dit på flera månader. "Kulan" har blivit hennes trygghet - ett rum hemma med släckt belysning, neddragna persienner och endast tv:n som flimrande ledljus. Tv:n ska visa "Tv-shop" dagarna i ända; försäljarnas röster är positiva, de höjer inte rösten och bråkar inte. De ger helt enkelt Audrey lugn. Hennes mörka solglasögon sitter på dygnet runt och de enda Audrey pratar med är sina familjemedlemmar: två knäppa föräldrar och två knasiga brorsor. Terapeuten träffar hon också förstås. Motvilligt.

Det har hänt något innan bokens början, det förstår man redan på första sidan. Något allvarligt, långdraget, riktigt jobbigt och förnedrande. Man vet inte riktigt vad som har hänt, men man kan läsa det mellan raderna. Några tjejer i klassen bestämmer sig för att Audrey ska mobbas och förnedras, och det ordentligt. Till slut händer något som ställer allt på sin spets, något som gör att Audrey hamnar på sjukhus. Med depression, ångestattacker och social fobi. Men vad som har hänt är egentligen inte så viktigt. Fokus i den här berättelsen ligger på vägen tillbaka, vägen ut ur mörkret.

Det här låter ju som en deprimerande och jobbig berättelse, eller hur? Men det är faktiskt precis tvärtom! Audrey och hennes familj är fantastiskt galna och samtidigt helt normala. Alla familjer är väl galna på sitt sätt? Audrey har en underbar humor och en härlig familj och det är en njutning att läsa om henne och hennes funderingar.

Även om Audreys tillfrisknande hela tiden går framåt så går det mikroskopiskt sakta, tycker hon. Det som blir avgörande för tillfrisknandet är en ny bekantskap - storebrorsan Franks kompis Linus. Han pockar på Audreys uppmärksamhet, utmanar hennes rädslor och hans kärlek och stöd gör att Audrey en dag kan gå till Starbucks utan solglasögon och beställa en Caramel Frappuccino.


ISBN: 9789132166303


torsdag 16 juni 2016

Hemsökta

Här är den, den perfekta boken att starta sommarlovet med. Hemsökta av Magnus Nordin handlar om sommar, sol, bad och skräck.

Denise och Elin ska sommarjobba med att passa ett lyxigt hus långt, långt ute på en ö i Stockholms skärgård. Där kommer de vara helt ensamma och de tänker sig dagar av sol, bad och att ha det gott. Husvaktningen verkar inte särskilt jobbig alls. De ska mest vattna gräsmattan och
se till stället medan ägaren är ute på segelsemester.  

Elin och Denise får en massa regler som de ska följa, bl.a. att inte ta dit några killar. Men på det planet är det lugnt, de har redan varandra. De har inte varit ihop så länge och Elin är tokigt svartsjuk på Denises ex-flickvän som håller på och sms:ar. Denise är i sin tur ganska störd på att Elin inte har berättat om henne för sina föräldrar och vänner.

Men nu har de tre veckor ensamma på en ö, hur mysigt som helst. Men nej, de är inte ensamma och nej, det blir inte hur mysigt som helst. Redan första natten börjar det hända konstiga grejer, alla lampor i ytterbelysningen går sönder samtidigt och Elin drömmer skumt. Ganska snart fattar de att något konstigt händer och de får veta att huset och ön har en hemsk historia. Det står klart att de är på fel plats, vid fel tidpunkt och att det är farligare än de någonsin kunnat tro.

Jag gillar verkligen Magnus Nordin! Hemsökta är en bladvändare och riktigt, riktigt spännande. En sån där, Nej-gå-inte-ner-i-källaren-för-att-kolla-vad-det-var-som-lät-bok, En bok med ett rum som är låst och som ingen får gå in i och andra skräckingredienser som gör att det blir läskigt och spännande.

ISBN 9789163888496

torsdag 2 juni 2016

En i laget

En i laget består av 14 svenska författares nyskrivna berättelser om fotboll. Om gemenskapen, utanförskapet, lagtoppningen och solidariteten i fotboll.  Känslan av avundsjuka när bästa kompisen blir uttagen till damlaget och du är kvar i flicklaget. Känslan av uppgivenhet när alla i laget utom du får lämna avbytarbänken och bli inbytt under cupen. Om att komma ny till Sverige och kunna möta svenskar på plan, i något som alla kan delta i oavsett språk - fotbollen.

Varje berättelse är mellan 5-20 sidor lång. Eller kort tänker jag - perfekt när man vill läsa en stund på tåget eller på stranden.

Min favorit heter Spelarlöftet och är skriven av radioprofilen Morgan Larsson. Berättelsen är baserad på en verklig händelse - en ungdomstränare ringde in till Morgan på radioprogrammet Christer i P3, under en programpunkt som hette Det moraliska dilemmat.

Hans ungdomslag skulle vara med i en cup. Laget hade två spelare som briljerade och alla de andra försökte hela tiden passa någon av dem. Det var lagets enkla, men hyfsat fungerande, taktik. Det hade inte gått så bra för dem tidigare, de brukade vinna ungefär varannan match, och ingen förväntade sig därför vinst i cupen. Men stämningen var ändå på topp i bussen på vägen dit. Tränaren försökte peppa laget och betona att alla i ett lag var viktiga spelare, och han lovade att alla skulle få vara med och spela i cupen.

Matcherna gick över förväntan och laget klättrade högre och högre i rankningen. Till slut var det dags för finalmatchen. Tränaren var ju lyrisk så klart, men nervös. Laget hade i för sig en bra taktik, men motståndarlagen verkade ha genomskådat den, så nu tänkte tränaren att det var bäst att byta spel. Det var nu det gällde! Nu eller aldrig! Det hade aldrig gått så bra för laget tidigare!

När det bara var några minuter kvar till förlängning stod det 0-0. Spänningen var olidlig, hur skulle det gå, skulle de kunna hålla nollan? Då plötsligt ser tränaren Ivan på avbytarbänken. Ivan tittade apatiskt och tomt framför sig och var inte alls sådär uppstelt och glad som alla de andra i laget. Mådde han inte bra? Snart gick det upp för tränaren att han hade glömt bort Ivan! Alla hade fått sin speltid, alla hade varit delaktiga och tillsammans hade de tagit laget till finalmatchen - alla utom Ivan. Han hade åkt lång väg med buss till cupen, sovit på hårt liggunderlag i flera nätter, hans föräldrar och syskon stod nu och hejade på laget. Men Ivan hade inte fått vara på med plan. Inte en sekund hade han fått delta i spelet. Och tränaren som stått i bussen och lovat att alla skulle få vara med i cupen, kände sig nu som världens sämsta tränare.

Nu börjar det moraliska dilemmat - hur ska tränaren göra nu? Ska han låta Ivan, som faktiskt är ganska dålig på fotboll, få gå in de sista minuterna av matchen? Ivan kanske mycket väl kommer att passa bollen till motståndarlaget, eller ännu värre - göra självmål. Hela laget kommer att hata Ivan i så fall. För att vara schysst mot Ivan borde tränaren låta honom sitta kvar på avbytarbänken. Men Ivan ser så ledsen ut. Och alla skulle ju få vara med...

Jag gillar den här boken jättemycket! Författarna skriver på så olika sätt, men ändå om samma ämne, och det gör läsningen spännande och omväxlande. Gillar du fotboll? Då kommer du gilla En i laget.

ISBN: 9789188279026

tisdag 24 maj 2016

Jack

Jack, För mig är boken Jack skriven av Ulf Lundell, det är något av en klassiker. En generationsroman för de som var unga på 70-talet och riktigt bra.

Men nu har Christina Lindström skrivit en ny Jack och det kan väl inte vara en slump att hon valt den titeln, eller? Kanske har hon valt den för att det behövs en ny bok, för de som är unga idag. Boken tar upp viktiga ämnen som rasism, homofobi, sexism mm. Det är en riktig bladvändare, en hur-ska-det-gå-jag -måste-veta-nu-bok.

Jack är en kille som snart fyller 18 år, han är dokusåpasnygg (som Freja säger), populär bland kompisarna och tjejerna. Han bor med sin mamma och hunden Rolf (Rolf är nog den som känner honom bäst). Hans pappa brukar för det mesta inte finnas med i bilden, bara då och då med långa mellanrum.

Jack verkar inte vara en särskilt trevlig kille, i alla fall inte i början av boken. Eller han är Charmig men verkar ha ganska taskig och hård attityd mot sin omgivning. Han har ett mörkt förflutet i Nordiska motståndsrörelsen och som mobbare. Detta är inget han har bett om ursäkt för och har inga planer på att göra det heller. Han har inte en tanke på det han gjort och hur det påverkat hans omgivning.

Men (det finns alltid ett men) på en fest träffar han Freja, hon är något helt nytt i hans värld. Hon ser inte ut som hans typ (dokusåpatjejer) och hon pratar med honom om allt. Jack blir tokkär och helt plötsligt börjar han tänka i nya banor. Han vill höra vad Freja berättar, inte för att ställa sig in, utan för att hon är skithäftig. Jack vill inte bara få Freja i säng, hon och han betyder verkligen något för honom och han vill att det ska göra det för henne också.

Men (och det är ett massivt men) det som har varit börjar hinna ikapp honom. Frejas bror är någon han verkligen inte vill träffa igen och när han väl gör det, ja då är inget sig likt igen. Sen är det en massa annat också, Jacks pappa hör av sig och berättar att han har en lillebror. Pappan vill att Jack ska hjälpa honom med att passa honom. Jacks mamma har en ny man i sitt liv som är rädd för Jack och Rolf. Det dyker upp en hel del problem för Jack som gör att det inte riktigt är samma kille i slutet av boken, som när den började.

Provläs här!

Christina Lindström har även skrivit Hälsningar från havets botten som jag också gillade massor.

ISBN 978-9132167096

torsdag 19 maj 2016

Kungadottern

Jag har haft boken Kungadottern - Sagan om Turid av Elisabeth Östnäs på mitt skrivbord läänge. Flera bokvänner har berättat hur bra de tyckte den var, men jag har inte varit så sugen på att läsa om vikingar liksom. Men hur fel kan man ha? Svar: JÄTTEFEL. Jag blev fast från först sidan och har redan lånat hem del två, Krigstid.   

Det var ett tag sedan jag läste en historisk roman och därför har jag nog glömt att jag gillar det riktigt mycket. När någon berättar en historia om något som hände för länge sedan blir det på något vis som något som kan ha hänt på riktigt. Berättelsen om Turid är verkligen en sådan berättelse, det känns som en tidsresa till vikingatiden.

Turid ska fylla 15 år och det är dags för henne att gifta sig för att trygga byns framtid. Hennes far är kung över byn, men han börjar bli gammal och svag. Nu är det dags för Turid att gifta sig med en ny kung som kan skydda byn. Hon har varit trolovad med en kille sedan hon var tre, de har aldrig träffats. Han kommer från en mäktig släkt och kan skydda bygden. Just nu är det risigt i byn, de är fattiga och lever av det som jorden och havet ger, vilket inte är mycket. Det var länge sedan de var på handels/plundringsresor och byns storhetstid är för länge sedan glömd.

Turids fostermor är en völva (typ trollkvinna) och vill att Turid också ska bli det. Turid märker att hon kan bli det och kanske kan hon bli ännu mäktigare än fostermamman och det är också bra för folket i byn. Men Turid vill ibland bara rymma. Hon vill inte gifta sig, bli en völva och göra allt som förväntas av henne. Hon vill vara fri, lära sig läsa och skriva och resa långt, långt bort och se andra länder.

Hennes bästa vän, Sten, vill nog inte heller att hon gifter sig, om det inte blir med honom. Men det kommer inte hända, hon är kungadotter och han son till en smed. Dessutom måste han lämna byn för att försörja sin familj genom att handla med andra byar. Dessutom har Turid förklarat att hon aldrig kan bli hans.   

Men vikingatiden är en grym tid och boken slutade INTE som jag trodde. Nu måste jag börja läsa del två för bok ett slutar tokspännande.

ISBN 9789150221916

onsdag 4 maj 2016

Skuggsommar

Skuggsommar av Mia Öström får mig att längta till sommaren. Men absolut inte till den sommaren som hon berättar om, en med ensamhet, sorgsenhet och ödesmättad stämning.

Tänk dig att du ska vara på en ö i havet ett helt sommarlov. Det kanske inte låter så dumt, särskilt inte när det är den vackraste sommaren på evigheter. Men tänk dig då att du ska vara på en ganska liten ö med bara ett enda hus och tillsammans med din kusin och hennes familj. Kanske fortfarande kan vara ok, men nu är det så att kusinen hatar dig, fast ni är ganska lika och har haft kul ihop förr. Nu vill hon inte ens titta på dig, prata med dig och absolut inte hitta på något. Jobbigt läge på en liten ö som inte går att lämna. 

Det är Rakel som ska vara med sin kusin Ellika under sommaren. Hennes mamma ligger hemma i lägenheten och mår dåligt, orkar ingenting. Så har det varit hela våren och mamman hade lovat att det skulle bli bra till sommaren, men det blev det inte. Därför är hon med kusinen och känner sig ensammare än ensammast. Hon försöker att bara flyta med, säga tack för maten, att allt bara är bra, tack och bara ta sig igenom sommaren.

Rakel går ofta ned till stranden och till hopptornet som finns där. Det är där hon träffar tvillingarna Lisen och Majken. De blir vänner och de bestämmer att tvillingarna ska lära Rakel att dyka. På skoj bildar de en hemlig hoppklubb och för att få vara med i den måste man klara tre utmaningar, eller Rakel måste klara dem. Tvillingarna ska skriva uppdragen i sanden och sedan måste Rakel göra som det står, annars får hon inte vara med. Och vad har hon för val? Vem ska hon vara med om inte tvillingarna? De gör att hon står ut, fast de kan vara ganska märkliga och oberäkneliga.

När Ellika skadar sig på hopptornet och får sin pappa att vilja riva det bestämmer sig Rakel och tvillingarna att de måste stoppa detta. Tvillingarna menar verkligen allvar och tänker stoppa rivningen till vilket pris som helst.

Skuggsommar var hur bra som helst! Sorgligt, kusligt och Mia Öström skriver så att det går att känna svettdropparna i pannan och hur skönt det kan vara att dyka ned i vattnet en riktigt varm sommar dag. 

ISBN 9789186634742

torsdag 28 april 2016

Nashville eller vargleken

Okej, hur bra var inte det här? Det räckte att läsa den inledande prologen för att vara fast i boken och för att förstå att detta är en berättelse där troligtvis allt kommer att gå heeelt åt helvete. Frågan blir inte om vi kommer att hamna där, mer hur.

Kniven är vass.
Över handen som håller i den går ett långt skärsår - resultatet av ett försök att testa eggen. Kniven är vass, tillräckligt vass. Det är viktigt.
Han kommer inte att skrika. Han kommer inte att hinna skrika.

Antonia Michaelis bok Nashville eller vargleken är en riktigt spännande och annorlunda historia. Stämningen i boken är nästan drömlik och Svenja, som är huvudpersonen, är en ganska udda och kul figur. Henne skulle jag vilja träffa, hon har ett eget grepp på hur världen ska mötas.

Svenja ska börja plugga medicin på universitetet i Tübingen och tänker sig, att nu ska äntligen hennes riktiga liv börja. Hon dansar omkring i sin nya, ganska skruttiga, lägenhet och är lycklig. Hon plockar upp sina grejer och allt är toppen tills hon öppnar dörren till skafferiet och hittar ett barn. Det är en smutsig och blodig kille, han säger ingenting och Svenja vet inte vad hon ska göra. Han har en tröja där det står Nashville och därför börjar Svenja kalla honom för det.

Det blir så att Nashville sover över hos Svenja. Hon vet inte vad hon ska göra med honom, när hon försöker gå till polisen sticker han. Svenja förstår att han vill stanna hos henne, att han känner sig trygg. Men Nashville har hemligheter, han smyger iväg på nätterna och Svenja vet inte vart. Men hon följer efter och hamnar i en skog. Strax därefter hittas en kvinna död i skogen, hon har blivit mördad och hon är på något sätt kopplad till Nashville. Nu förstår Svenja att Nashville är i fara, han kan ha sett mördaren och kanske letar mördaren efter honom.

Värre blir det. Det visar sig att kvinnan var hemlös och hon hängde med ett gäng som var i samma situation som henne själv. Svenja kallar dem för Tågmataren, Killen mellan raderna, Country Roads-kvinnan och när de också börjar försvinna förstår hon hur farligt läget är för Nashville.

Svenja försöker samtidigt klara sina studier, skaffa kompisar, gärna en kärlek och det ska vara en man och inte en pojke. Hon träffar Friedel som inte är en man, men en otroligt fin kille. Hon träffar också Gunnar som hon blir förälskad i, men han är förlovad och ändå verkar han intresserad av henne också. Svenja träffar flera nya vänner som hon litar på och som hjälper henne och Nashville. Men mördaren verkar närma sig dem och frågan är om hon verkligen kan lita på alla.

Riktigt, riktigt spännande, annorlunda och bra. Antonia Michaelis har också skrivit Sagoberättaren som jag tänker läsa så fort jag får den i min hand.









ISBN 9789172996663