tisdag 27 april 2021

Ya Leila

 

Ya Leila av Donia Saleh är en debutroman som har hyllats mer eller mindre av alla kritiker. Boken handlar om vänskap, kärlek, rötter och om att passa in eller inte. Saleh säger själv i GP att hon med boken vill syna den svenska medleklassfeminismen, men jag tycker hon gör så mycket mer än så.

Leila och Amila går sista året på gymnasiet i en stad vi inte får veta namnet på. De har varit kompisar mer eller mindre alltid och umgås mer eller mindre alltid. Leila vill passa in i skolan och bland kompisarna, som mest verkar vara vit medelklass. Amila är inte så intresserad av det, hon vill stå för den hon är, hon konfronterar lärarnas smygrasism och fnyser åt skolans feministgäng, de så kallade Glitterfittorna. 

När Leila börjar umgås med Glitter-gänget och blir småkär i Leo så blir det problem i vänskapen mellan tjejerna. Amila kan inte fatta varför Leila vill hänga med dem och inte heller varför hon är intresserad av Leo (som har sagt att han vill ligga med Leila eftersom att han aldrig legat med någon icke-vit tjej!!!). 

Men Leila vill passa in, hon fantiserar om att hon och Leo gifter sig, hänger i skärgården och att han presenterar henne för sin svenne-familj (fast hon är ganska ironisk och en smula cynisk då). Därför försöker hon vara med, även om hon misstänker att glitterfittorna mest vill ha med henne i gänget som något slags alibi. Det är liksom rätt att ha med icke vita i feministgruppen, men de struntar egentligen i hennes problem med ex. vardagsrasism.  

Jag tyckte språket i boken var fantastiskt fint, i de kortare passagen var det då och då som poesi. Leila och Amila pratar med varandra på svenska och arabiska, och det blir så bra i boken. Det är en drastisk och rolig bok som jag hoppas får många läsare. 

 

torsdag 8 april 2021

Himlabrand

 

Himlabrand av Moa Backe Åstot är tyvärr inte början på en serie (vad jag vet). Jag hade så gärna fortsatt att läsa om Ántes liv i en by i Jokkmokkstrakten. Det där låter kanske inte så spännande, men det är det och så är det fint och alldeles, alldeles underbart. 

Ánte är same och hela hans liv präglas av det. Han är enda sonen till en renägare och förväntningarna är att han ska ta över allt en dag. Han går fortfararande i gymnasiet med hjälper till med renarna så fort han kan, för Ánte älskar renarna, naturen och ser framemot det livet.

Men Ánte är rädd för att han kommer att behöva lämna Jokkmokk och livet som renägare. På första sida i boken googlar han Finns det homosexuella renskötare? Det säger en del om hur ovanlig han känner sig och om hur accepterat det är. Àntes pappa byter kanal på Tv:n när det visas en film där två killar hånglar. Pappan och hans kompisar driver också med en kille som flyttade från byn för att han var homosexuell. Ánte känner sig onormal och försöker skjuta bort alla tankar på att han är gay. Men det är inte lätt eftersom Erik finns. Ánte och Erik har varit vänner sedan de var små, men nu har Ántes känslor för Erik förändrats. Det räcker med att Erik är i närheten så sprakar det i hela kroppen. Erik har en flickvän, men ibland tycker Ánte att det finns mer i Eriks blickar och ord. Även om det skulle vara så att Erik var intresserad av honom, skulle de kunna vara tillsammans? 

Himlabrand är en fin bok om att hitta hem på flera olika sätt.  

  

torsdag 1 april 2021

Allt jag vet om kärlek

Jag tyckte om Katja Timgrens fina bok om Alex och Petter. Jag tyckte om att läsa sms:en som de skickar till varandra på natten. Jag tyckte om hur berättelsen börjar med slutet, och att läsa om varför det gick som det gick. Hur kunde Alex hamna ensam i en lägenhet i Göteborg? Vart tog Petter vägen? De var helt klart förälskade och helt betagna av varandra, vad gick fel?  

Alex tänker att det fanns en Alex innan han träffade Petter och sedan en helt ny Alex när Petters och hans ögon möttes i trappan utanför klassrummet. Den nya Alex tackar ja till fester han i vanliga fall inte skulle gått på. Han går på demonstrationer och det har aldrig hänt förr. Men han tackar ja till allt nytt för att Petter kommer vara där. Alex kan inte koncentrera sig i skolan och fattar inte vad det är med Petter som lockar honom så. Alex har aldrig varit kär i en kille förut så det tar ett tag innan han fattar att han är förälskad.  

Men de som känner Petter säger att han är komplicerad, att han inte alltid mår så bra och att det tydligen har hänt mörka grejer i Petters förslutna. Men Alex bryr sig inte, han vill lära känna Petter och komma så nära han kan.

Allt jag vet om kärlek är en kanonfin bok om kärlek, psykisk ohälsa och allt skrivet med värmande vackert språk.