Smittad

Just nu verkar det som om många böcker får ett soundtrack. I Kaninhjärta lyssnar systrarna på Kent och varje kapitel inleds med en mening ur någon låt. I Hello Kitty måste dö så är det Nirvana, speciellt Smells like teen spirit och i Snart är jag borta får man depp-rock som Cure, White lies och Smiths  (snälla slå mig inte, det är min definition bara och dessutom gillar jag det).

Men i Smittad av Johanna Strömqvist är det ett brutalare och hårdare ljud. Ljudmattan som historien vilar på är gjord på blast beats och dubbelkaggar. På Marias och Emmys väggar hänger bilder på Dimmu Borgir, Alice Cooper och Morbid Angels låt, Lord of all fevers and plauges, har en speciell roll i boken.

Maria träffar Emmy under en av Stockholms varmaste och brutalaste somrar någonsin. Folk verkar bli galna i hettan och antalet våldtäkter har ökat massor. Dessutom har det skett en rad riktigt äckliga mord på unga tjejer. Men Emmy är blixtförälskad och lite förvånad, hon har aldrig varit kär i en tjej innan. Men Emmy har en massa hemligheter, den ena värre än den andra och Maria dras med i hennes liv. Innan hon träffade Emmy var bandet som hon har ihop med två kompisar det viktigaste och roligaste hon visste. Men med Emmy blir allt annorlunda, de festar varje kväll och hela dygnet vänds. Ganska snart blir det klart att Emmy håller med droger och har en hel del ganska skumma vänner. Maria tycker det är riktigt jobbigt men hon är kär och Emmy menar att Maria får ta henne som hon är. Men det blir svårt, speciellt när André dyker upp, han håller på med något han kallar blodmagi och i det är Emmy fast. Frågan är om inte det är det farligaste av allt.

Amanda Hellberg som har skrivit Jag väntar under mossan gillar boken mycket. Hon kände sig rejält upphånglad när hon läst den. Frågan är om inte jag också gör det, hum.


ISBN 9789186843557