torsdag 27 november 2008

Onda vättar och djävulsriter


Den femte systern av Mårten Sandén är en actiondeckare i fantasy-inramning. Boken handlar om den uråldriga kampen mellan gott och ont och om en ofödd som kan utlösa själva domedagen.
Boken börjar i ett rasande tempo som bara ökar. Jannike är 15 år och praktikant hos etnologen Elisabeth. Elisabeth är gravid i sjätte månaden när saker och ting börjar hända. Redan på sidan sju anfaller en mördar-vätte som vill döda Elisabeth och hennes ofödda barn. Men Jannike reagerar blixtsnabbt och sparkar in vätten i ett frysrum. Sen hamnar alla hos polisen, tror de. De har hamnat på en "byrå" som har hand om extraordinära fall som ett Vätt-anfall.
På byrån känner man till Elisabeth, för hon är ättling till en av de fem systrarna vars far stod i förbund med djävulen. De tror att det snart är dags igen för de onda krafterna att återigen försöka ta sig in i vår värld. Elisabeth står på de godas sida men många av hennes släktingar vill ta hit ondskan. Jannike har också en roll i det hela, hon är "svärdet", den som kan stoppa onskan.
Boken innehåller vättar, troll, jättar, djävlar, magi, besvärjelser och allt magiskt man kan tänka sig. Det låter kanske lite fånigt och sagoaktigt men det är en apbra action som funkar från första till sista sidan.
Jag tycker den var riktigt spännande med många oväntade vändningar och jag tror att boken funkar för många, för den innehåller allt (kanske inte så mycket kärlek). Jag sträckläste den igår och hoppas att Sandén kommer att fortsätta på denna stig med vättar och troll som sällskap.

ISBN 9789129674231 

måndag 24 november 2008

När jag hör din röst

Om jag kunde drömma- filmen blev så klart en succé och det är redan klart att "När jag hör din röst" också blir film. Jättekul, det enda som är tråkigt är åldersgränsen på 15 år. För det gör att väldigt många som såå gärna vill se filmen inte kan det. Inte ens ihop med sina föräldrar, trist!

En annan nyhet i vampyr-världen är att Breaking dawn kommer ut på svenska i mars nästa år och kommer att heta "Så länge vi båda andas"(allt enligt Twilight sweden och adlibris).

Själv ska jag prova en ny vampyrserie som heter "Vampier kisses". Vacker goth-flicka förälskar sig i mystisk kille som heter Alexander och är vampyr...eller? Vi får se om det är något!

torsdag 20 november 2008

Avhopparen av Kim Olin är en våldsam historia som slutar i ett riktigt blodbad. Kan det verkligen vara något att läsa! Svar; Jajemensan! Dessutom är den så klart jättebra.


Kim Olin ville skriva en bok om en kille i en riktigt jobbig situation och Simon som boken handlar om har det superjobbigt. Hans mamma har dött och hans styvpappa har flyttat till en annan stad men sin nya tjej. Simon ville inte följa med för styvpappan är en våldsam typ som gillar att dricka sprit och slå Simon. Hans kompis som han skulle bo hos har slängt ut honom när han fick veta att han langar droger. Nu bor Simon på gatan och allt han vill är att få pengar och respekt.


Simon har hoppat av plugget och går under namnet "avhopparen". Alla är lite rädda för honom och kanske har de rätt i att vara rädda, för Simon rör sig i farliga vatten. Han vill komma med i Tobias gäng. Det är en man som sköter droghandlen i en stor del av staden och han skojar man inte bort. Simon sätts hela tiden på prov för att visa sin lojalitet och sin vilja att vara med. Boken börjar med att han misshandlar två killar som lurat pengar av Tobias. Sen är historien igång och fortsätter i ett rasande tempo.


Simon är en ensam kille, men så finns Elsa. Hon vet vad han håller på med, men hon gillar honom ändå. Han har fått sova hos henne några nätter tills hennes mamma satte stopp för det. Simon gillar henne och det fattar Tobias. För att testa Simon ännu en gång säger Tobias att hon har stulit från en langare och att Simon är den som ska lära henne en läxa.


Riktigt action med oväntade vändningar! Spännande läsning och det finns en fortsättning som heter "Beskyddaren". Det blir min nästa bok, jag vill så gärna att det ska lösa sig för Simon.

ISBN 9789185071395


Brev till mamma (eller ont i hjärtat igen)

Brev till mamma av Teresa Cárdenas är en sorglig berättelse om en flicka på Kuba. Boken är en av de första som behandlar rasdiskrimineringar på Kuba och orsakade stora diskussioner när den gavs ut. Den har fått flera fina priser, som den verkligen förtjänar.
För på Kuba är det fint att vara vit. Tjejen i berättelsen är mörk och hon blir hela tiden retad för det, speciellt av sin familj. Hon har nämligen flyttat till sin moster och hennes två barn. Hennes egen mamma är död och pappan försvunnen. Hon vill inte bo hos mostern för de behandlar henne illa, kallar henne för "tjockläppen" och mormodern (som alltid är närvarande) slår henne så fort hon kommer åt.

Tjejen börjar skriva brev till sin mamma och det är genom dem vi får läsa hennes berättelse. Hur hon längtar efter sin mamma och efter ett liv där hon inte blir slagen, hånad och retad. Berättelsen är sorglig men det finns hopp och människor som bryr sig.


Två recentioner av boken:
"Breven, som formuleras på ett rakt och okonstlat språk, ger en intressant inblick i det kubanska samhället, sett med en ung flickas ögon. Framförallt på grund av denna rättframhet blir berättelsen engagerande och också gripande."Lena Kåreland, Svenska Dagbladet
"Språket är enkelt och rymmer mycket tystnad. Det icke utsagda är sprängfyllt av känslor som är för stora för att kunna härbärgeras i barnets berättelse... Någon sagoton finns inte i Cárdenas roman som orsakade het debatt på Kuba när den kom ut i slutet av 90-talet. Rasism? Nej, det existerade verkligen inte på ön, meddelades det. Avvikande röster höjdes och det slutade med att Teresa Cárdenas tilldelades två av landets viktigaste litterära priser. Den som läser boken förstår varför."Cecilia Nelson, Göteborgsposten
Jag kommer att ha boken i mina tankar länge. Mycket mycket fin och läsvärd.

måndag 17 november 2008

Äntligen filmtajm!



Äntligen är det bara ett par dagar kvar tills filmen har premiär! På fredag är det dags!

Men var ute i god tid för bion kommer vara fullsatt! Oj vad jag är spänd, kan filmen verkligen vara lika bra som boken? Tveksamt, men med en så bra bok borde filmen också bli bra.
Jag är faktiskt lite nervös. Min Edward och Bella kanske inte alls är som filmens, men den risken får man ta. Inte tänker jag missa filmen heller.
Spännande, spännande!

torsdag 13 november 2008

Vilket äventyr!

Legenden om Sally Jones är en riktig äventyrsberättelse! Huvudpersonen är inte någon Indiana Jones eller Laura Croft, utan en gorilla. Boken är en av flera grafiska berättelser som har kommit den senaste tiden. Den är definitivt en av de bästa! Bilderna är helt underbara och får mig att tänka på min mammas Allers tidningar. Ibland innehöll de spökhistorier (trodde jag iallafall) och var illustrerade på ett lite kusligt sätt. Sally Jones tecknare Jakob Wegelius teckningar påminner om dem, men med lite mindre kuslighet och lite mera värme.

Det hela börjar med att en gorillaunge fångas i Kongo och smugglas till Istanbul. Gorillan smugglas som ett spädbarn vid namn Sally Jones. Mannen som tar med Sally till Europa gör det för att ge henne i present till sin fästmö. Men Sally biter fästmön i fingret, fästmön bryter förlovningen och mannen säljer henne vidare till en rik dam. Damen är en förbrytare, efterlyst i 20 länder. Hon lär Sally att bryta sig in i kassaskåp och att bli en mästerlig tjuv. Här är äventyret ifullgång.

Vi får hänga med till djungler, storstäder som New York och Istanbul, skeppsbrott, cirkusar, djurparker m.m. Sally upplever varm vänskap, djup kärlek och grymma svek. Hon är en varm och intelligent person (för det är hon även om hon är en gorilla) som får uppleva massor. Lika många mjuka kramar som hårda slag.




Bilderna i boken är helt underbara och det är en njutning att läsa boken. Man måste verkligen titta på bilderna för de är fulla av detaljer som för tankarna mycket längre än till boken i handen. Det är en njutning att läsa legenden om Sally Jones. Kanske är det inte en slump att hon heter Jones, för hon är minst lika grym som Indiana.



Boken är dessutom nominerad till augustpriset och jag tror jag vet vilken som vinner! (se nedan)




Sally Jones kan det mesta!!

tisdag 11 november 2008

Isdraken


Isdraken av Mikael Engström fick mig att skratta, gråta och att bli riktigt förbannad. Det är en trovärdig skildring av en kille som växer upp i en familj som har slutat fungera. Med en värme som lyser upp höstmörkret (eller är det vinter nu?) berättas Miks historia.

Mik bor med sin pappa och storebror i en förort till Stockholm. Hans pappa är alkoholist och kan inte ta hand om honom eller sig själv. Som tur är finns hans storebror Tony. Det är han som ser till att det finns mat och att räkningarna blir betalda. Men Tony är bara 17 och för att få pengar gör han inbrott och småstölder.

Mik är rätt stökig i skolan och trivs inte där. Han får kvarsittning och är ofta hos rektorn som inte vet vad hon ska göra med honom. De vet inget om hur han har det hemma och Mik berättar ingenting heller. Han skäms och hoppas att allt bara ska lösa sig.
Han har lovat sin storebror att bara öppna dörren för folk han känner och absolut inte för socialen, som har ögonen på dem. Men en dag när Mik är ensam med pappan, som är så full att han tror att spisen sjunger, så ringer det på dörren. Mik tror att det är Tony, så han öppnar. Men utanför står två socialassistenter. Miks pappa åker in på sjukhus och Mik lämnas ensam hemma eftersom han säger att Tony snart dyker upp.

Men dagen efter blir Tony tagen av polisen och Mik blir ensam. Han skickas till sin faster någonstans i norra Sverige, där ska han vara tills pappan blir bra igen. Mik trivs bra där och vill stanna. Men när pappan återvänder från behandling skickas Mik hem. Fast pappan mår inte bra och Mik tvingas till ett nytt fosterhem. Han vill tillbaka till fastern men det får han inte för socialen. Hon bor själv och de ser helst att han hamnar i en "riktig familj".

Familjen han hamnar i är en kärnfamilj, men han blir definitivt inte en medlem av den. Han får ett rum i källaren. Det låser mamman varje kväll så han inte kommer ut. Han får hjälpa till med familjens 10 hundar. Mik är rädd för hundar. Familjen ser honom mest som arbetskraft, inte som en kille som behöver hjälp (hemska, hemska elaka människor! Jag blir så arg på dom).

En hejdundrandes bra bok om en kille som överlever, trots tillvarons djävlighet Mik är påhittig, djärv och jag skulle vilja ge honom en sååå stor kram. Trots allt elände i boken så finns det massor av humor och värme.

Läs och hoppas ihop men Mik!

tisdag 4 november 2008

Aj mitt hjärta!

"Ett litet hål i mörkret" av Ingrid Olsson är en sorglig och varm berättelse om kärlek, saknad, döden och mycket mer. Den handlar om Calle som är förälskad i en tjej som flyttat in i hans hus och går i hans skola. Han har aldrig pratat med henne, men han försöker se henne så ofta han kan.

Samtidigt har Calles farmor blivit inlagd på sjukhus, hon är mycket sjuk och kommer att dö väldigt snart. Calle och hon har en nära relation och han saknar henne redan. Allt som händer får Calle att minnas sin pappa som dog när han var liten. Pappan var bara 37 år och dog av ett medfött hjärtfel, han var liksom där ena sekunden och sen borta. Det var Calle som hittade honom liggande på köksgolvet.
Nu när farmodern ligger för döden känns det som om alla dör ifrån honom och han känner sig så ensam. Men det finns hopp, tjejen med den röda halsduken, som han så gärna vill prata med men inte riktigt vågar.
Bokens språk är rakt och sidorna är oftast halvfulla. Men det som står på dem säger dess då mer.
Boken är nominerad till augustpriset, och deras beskrivning av boken lyder:
"Ett kärleksfullt och osentimentalt farväl till en mycket älskad farmor återuppväcker Calles sorg över pappans för tidiga död. Förloppet och dessa känslor skildras parallellt med en möjlig kärlekshistoria. Det sparsmakade men detaljrika språket placerar läsaren i en absolut autenticitet. Modigt, smärtsamt och hoppfullt".
Rätt in i hjärtat, så bara!