Samtidigt har Calles farmor blivit inlagd på sjukhus, hon är mycket sjuk och kommer att dö väldigt snart. Calle och hon har en nära relation och han saknar henne redan. Allt som händer får Calle att minnas sin pappa som dog när han var liten. Pappan var bara 37 år och dog av ett medfött hjärtfel, han var liksom där ena sekunden och sen borta. Det var Calle som hittade honom liggande på köksgolvet.
Nu när farmodern ligger för döden känns det som om alla dör ifrån honom och han känner sig så ensam. Men det finns hopp, tjejen med den röda halsduken, som han så gärna vill prata med men inte riktigt vågar. Bokens språk är rakt och sidorna är oftast halvfulla. Men det som står på dem säger dess då mer. Boken är nominerad till augustpriset, och deras beskrivning av boken lyder:
Nu när farmodern ligger för döden känns det som om alla dör ifrån honom och han känner sig så ensam. Men det finns hopp, tjejen med den röda halsduken, som han så gärna vill prata med men inte riktigt vågar. Bokens språk är rakt och sidorna är oftast halvfulla. Men det som står på dem säger dess då mer. Boken är nominerad till augustpriset, och deras beskrivning av boken lyder:
"Ett kärleksfullt och osentimentalt farväl till en mycket älskad farmor återuppväcker Calles sorg över pappans för tidiga död. Förloppet och dessa känslor skildras parallellt med en möjlig kärlekshistoria. Det sparsmakade men detaljrika språket placerar läsaren i en absolut autenticitet. Modigt, smärtsamt och hoppfullt". Rätt in i hjärtat, så bara!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar