Brev till mamma av Teresa Cárdenas är en sorglig berättelse om en flicka på Kuba. Boken är en av de första som behandlar rasdiskrimineringar på Kuba och orsakade stora diskussioner när den gavs ut. Den har fått flera fina priser, som den verkligen förtjänar. För på Kuba är det fint att vara vit. Tjejen i berättelsen är mörk och hon blir hela tiden retad för det, speciellt av sin familj. Hon har nämligen flyttat till sin moster och hennes två barn. Hennes egen mamma är död och pappan försvunnen. Hon vill inte bo hos mostern för de behandlar henne illa, kallar henne för "tjockläppen" och mormodern (som alltid är närvarande) slår henne så fort hon kommer åt.
Tjejen börjar skriva brev till sin mamma och det är genom dem vi får läsa hennes berättelse. Hur hon längtar efter sin mamma och efter ett liv där hon inte blir slagen, hånad och retad. Berättelsen är sorglig men det finns hopp och människor som bryr sig.
Två recentioner av boken:
"Breven, som formuleras på ett rakt och okonstlat språk, ger en intressant inblick i det kubanska samhället, sett med en ung flickas ögon. Framförallt på grund av denna rättframhet blir berättelsen engagerande och också gripande."Lena Kåreland, Svenska Dagbladet "Språket är enkelt och rymmer mycket tystnad. Det icke utsagda är sprängfyllt av känslor som är för stora för att kunna härbärgeras i barnets berättelse... Någon sagoton finns inte i Cárdenas roman som orsakade het debatt på Kuba när den kom ut i slutet av 90-talet. Rasism? Nej, det existerade verkligen inte på ön, meddelades det. Avvikande röster höjdes och det slutade med att Teresa Cárdenas tilldelades två av landets viktigaste litterära priser. Den som läser boken förstår varför."Cecilia Nelson, Göteborgsposten Jag kommer att ha boken i mina tankar länge. Mycket mycket fin och läsvärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar