Miqi lever i den bästa av världar, Otopia, som också är titel på Per Nilssons bok. Där finns ingen egendom, alla äger allt tillsammans. Där finns ingen kriminalitet eller våld. Barnen uppfostras i storfamiljer, barnen är liksom allas barn. Kärleken är fri, du behöver inte välja att älska en person, ingen kan kräva det av dig. Arbetet fördelas jämt på alla invånare och alla är lyckliga, eller?
Miqis samhälle/stad är det som blev kvar när resten av världen utplånades och nu måste man följa Reglerna. Reglerna ska göra så att det inte blir som förr, då folk dödade varandra för kärlek och girighet. Reglerna är till för att hålla Otopia säkert och tryggt för alla. Men Miqi börjar undra och ställa frågor om världen, frågor som inte får ställas. Hon har hört att det finns en mur runt Otopia, finns den? Och om den finns, vad finns utanför?
Och så klart finns det svartsjuka och våld i Otopia, så klart att man blir kär och vill bli älskad tillbaka som den enda. När Miqi försöker följa samhällets regler och ha flera killar så går det inte, någon blir sårad och arg. Hon märker att hennes samhälle är långt ifrån perfekt eftersom man faktiskt inte får fråga, tycka och välja vad som helst.
Sjukt spännande och intressant, jag gillar baksidestexten:
- Men en sak förstår jag inte, säger han och ler lite lurigt. Om du bodde i paradiset, Miqi, vad gör du då här alldeles ensam?
Läs smakprov här, sen vill du läsa hela boken.
Per Nilsson är en av mina favoriter, bland annat Ja, må han leVA och Hjärtans fröjd är riktiga höjdare!
ISBN9789129691054
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar