Iza och hennes tvillingbror Enok, tvingas av sina föräldrar att flytta från Stockholm till den lilla byn Kaulinpää i Tornedalen. De ska bo i mormors gamla stuga medan de bygger ett nytt hus som de ska bo i. Familjen flyttar eftersom pappan har mått dåligt, haft hjärtinfarkter och behöver lugn och ro. Iza och Enok vill inte bo där, men fattar samtidigt att pappan behöver vila för att bli bättre.
Deras mormor dog i en olycka förra året och Iza tycker att allt känns trist, ledsamt och hemskt, alltsammans. Men det dröjer inte så länge innan grejer börjar hända. Det första är att hon träffar en tjej i skogen bredvid huset. Hon säger att hon väntat på Iza och att de måste prata. Iza känner igen tjejen, det är hennes låtsaskompis, Virva, från när hon var liten. Iza trodde att hon var en fantasi, men nu står hon framför henne och Iza blir så chokad att hon springer iväg. Samtidigt börjar deras granne Paul att prata om att de inte får bygga det nya huset där de tänkt, det är viskornas mark. Izas mamma och pappa bara fnyser, pratar om skrock och vidskepelse.
Men Virva tar kontakt med Iza igen, denna gången följer hon med ned i viskornas grottor och förstår att allt är sant. Om de bygger sitt hus kommer de förstöra viskornas vackra grotta och faktiskt utsätta viskorna för livsfara. Virva säger också att Izas familj är i fara eftersom skrindviskorna är på väg och de är inte vänligt inställda mot människor. De har dödat för mindre än ett husbygge på fel ställe. Därför måste Iza få föräldrarna att avbryta bygget innan de blir dödade. Lättare sagt än gjort.
Dessutom börjar Iza och Enok i en ny skola, med allt vad det innebär. Iza träffar en gullig kille som heter Robin och han blir kär i henne direkt. Det gillar inte Robins förra tjej, så Iza får det inte lätt med kompisar.
Så spännande, från början till slut och när skrindviskorna kommer så blir det ännu mer spännande. Det beror mest på Varkjaur som är helt fel person för Iza att bli kär i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar