Mitt i staden, fast ändå inte.

Jag måste erkänna att jag var en aning skeptisk till Pernilla Glasers projekt Under trottoaren, för det är ett projekt som blev en bok. Under hösten 2010 publicerades var vecka ett kapitel ur boken på bloggen under trottoaren och sedan fick läsarna vara med och påverka berättelsen genom att göra ett antal val. Samtidigt skrev Glaser ett utökat manus till boken. Tillsist fick bloggens läsare vara med och rösta fram en framsida till boken. Ja, nu när jag har läst boken så fattar jag grejen och dessutom blev den ju kanon.

Den handlar om tre olika personer i 15 -18 årsåldern. Det de alla har genensamt är att de känner sig ensamna, övergivna och förtvivlade. Sam är på rymmen från sin väldigt våldsamme far, han fyller snart 18 och har bestämt sig för att hålla sig undan tills dess. Frågan är bara om han överlever. Han har retat fel personer i världen under trottoaren och han är rädd för vad som ska hända honom när de hittar honom, för hittar honom det gör de.

Lova bor med mamma och pappa i en fin villa men känner sig utanför, som om hon inte hör hemma. Hon vill prova sina gränser och har hittat till tunnlarna under trottoaren som hon har börjat att utforska. Hon har hört talas om något som kallas ballongrummet som ska finnas bland tunnlarna och för att hitta det lever hon farligt. Men gissa vem hon stöter på? Jo, Sam så klart och han behöver alla hjälp han kan få.

Så tillsist är det Astra, hon är dagisfröken på dagarna och på nätterna klottrare, eller förgyllare som hon vill kalla sig. Hon lever ensam sedan hennes mamma och pappa dött i en bilolycka. Jag tror hon är sisådär 20 år nu. Av en slump ser hon när Lova slinker ner i en A-brunn och bestämmer sig för att följa efter, men hon är snart hopplöst vilse och behöver hjälp.

Jaadå, riktigt spännande och lätt att ta med till stranden då den är en pocket på 126 sidor.