Jag gillade verkligen Stefan Castas Den gröna cirkeln (som också fick Barnens romanpris) och därför var mina förväntningar stora. Dessutom, den ser så spännande och snygg ut, jag är svag för sådant och den beskrivs som En berättelse full av humor, ljus och värme. Men den är också sorglig och mystisk.
På andra sidan fågelsången var verkligen en kanonbok. Jag trodde först att det var en spökhistoria, men fattade ganska snabbt att detta var något annat, något lite mer annorlunda. För det spökar i huset som Elina och hennes pappa Jörgen flyttar in i, men på ett stillsam, ledsamt och mystiskt sätt.
Men nu hoppar jag i förväg. Elin, Vanessa och Jörgen är på väg hem efter att ha tittat på ett hus på landet. Då händer det som inte får hända, de är med om en bilolycka och Vanessa dör. Vanessa var inte Elins riktiga mamma, men det är henne som hon har vuxit upp med och älskar mer än allt annat. Det var hon som ville flytta till ett hus på landet.
På väg till Vanessas begravning ser Elin en tillsalu-skylt och något säger henne att det inte var en tillfällighet. Några veckor senare åker hon och hennes pappa och kollar på huset och de känner båda att de vill bo där. Elin känner Vanessas närvaro där och hon tycker sig kunna förstå vad fåglarna kvittrar om i träden, det är något speciellt med gården som heter Fågelsången.
Dessutom dyker det upp en väldigt snygg kille, först möter de honom på cykel när de ska på Vanessas begravning, sedan sitter han och spelar gitarr utanför Ica och till sist dyker han upp på gården och säger att han hör hemma där.
På andra sidan fågelsången handlar om mycket, men inte på ett krångligt sätt. Om hur livet kan vändas upp och ned och ändå bli bra.
ISBN 9789172997523
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar