lördag 17 oktober 2015

Nattbuss 198

 
Om jag skulle skriva ett brev till Niklas Krog och tackat honom för en hejdundrandes läsupplevelse så skulle brevet bli ungefär så här:

Hej Niklas,

Du har hållit mig vaken hela natten och skrämt upp mig ganska mycket, men det var det värt. Någonstans mitt i boken (och natten) kom jag på att jag borde gå ut och hämta posten i brevlådan. Men jag kom ganska snabbt fram till att det fick vänta, inte en chans att jag skulle låsa upp min ytterdörr och gå ut i natten till brevlådan som står ca 100 meter från huset i en liten skogsdunge. Vem vet vad som kan vänta där?

Nattbuss 198 var en sådan där bok som man bara måste läsa ett kapitel till av, sedan ett till och ja, sedan är boken helt plötsligt slut.

Johan, killen i boken, man bara måste veta vad det är som har hänt med honom, eller kanske vad som håller på att hända med honom. Att vakna upp i sin säng på morgonen, utan ett minne av gårdagen med trasiga och smutsiga kläder, sår på halsen och en riktigt dålig känsla i magen. Det är en bra början på en bok!

När Johan sedan börjar fatta att han faktiskt var med på Nattbuss 198, som kraschade, brann och dödade fem personer, blir det ännu mer spännande. Dessutom hur kommer det sig att Johan, från att varit en osynlig kille, som alltid gått steget bakom sin kompis, blir väldigt synlig. Någon som killar känner sig hotad av och tjejerna dragna till, spännande, spännande.

Hoppas verkligen du tänker skriva en fortsättning, jag vill läsa mer om Johan.

Tack
Jennie Elmén 

ISBN 89132166266


3 kommentarer:

Niklas sa...

Tack för ditt brev, Jennie. Och förlåt för att jag höll dig vaken hela natten. Men det är förhoppningen om att kunna ge läsupplevelser som du hade med Nattbuss 198 som får mig att skriva. Så jag är inte jätteledsen för att jag höll dig vaken. Inte egentligen. : )

Jag skriver som bäst på bok nummer två om Johan och jag tror att du kommer att gilla den också.

Ta hand om dig!
Niklas

Jennie Elmén sa...

Hurra!!
Alltså, jag ska definitivt skriva fler brev. Kul att det kom ett svar (vilket jag kanske inte hade förväntat mig, fast det var ett brev) och att berättelsen om Johan fortsätter. Nu blev min eftermiddag ännu lite bättre =)

Niklas sa...

:)