Ingenting och allting

Ingenting och allting av Nicola Yoon var en annorlunda och fantastisk läsupplevelse. Det fastän historien kändes igen. Det har kommit en hel hoper böcker där någon eller några är sjuka, döende eller har någon diagnos som gör livet svårt. Böckerna/genren kallas ibland sick lit och exempel på sick lit är: Förr eller senare exploderar jag, Om jag stannar, Jag, Earl och tjejen som dör, Innan jag dör, Var är Audry?, Tala är guld, 100 meter lycka och Resten får du ta reda på själv. Ingenting och allting är alltså ännu en och som de andra jag nämnt är detta också en jättebra kanonbok.

Maddy fyller 18 år precis när boken börjar och hon har aldrig lämnat sitt hus. Hon har en extremt ovanlig immunsjukdom som gör henne allergisk mot allt och alla. Hon bor med sin mamma och en sjuksköterska dyker upp varje dag för att vara med henne. Varje gång någon ska in i huset måste renas i en timma och gå förbi luftslussar som gör att de inte har med sig något utifrån in till Maddy.

Maddy försöker att inte längta efter det hon inte kan få som vänner, gå i vanlig skola (hon undervisas via skype), gå och shoppa eller ta en fika och att någonsin få en pojkvän. Hon lyckas ganska bra tills Olly flyttar in i grannhuset och deras blickar möts när hon tittar ut genom sitt fönster. Han kommer över till henne och knackar på, men hennes mamma säger bara att Maddy inte kan komma ut. Olly tror först att hon har utegångsförbud och mejlar istället. Så börjar de lära känna varandra genom att chatta och titta på varandra genom sina sovrumsfönster som nästan ligger mittemot varandra. Maddy försöker att inte bli förälskad, vad skulle det tjäna till, liksom. Men för första gången på länge börjar Maddy längta efter något/någon och undrar om hennes liv verkligen är värt att leva om hon inte kan utsätta sig för allt som finns utanför huset. Framförallt för Olly.

Dessutom, i boken finns förutom den vanliga berättelsen, deras mejl, listor som Maddy gör, teckningar m.m. Vilket ger boken ännu mer liv, jag gillart.  

        

Min bror monstret

Min bror monstret av Mårten Sandén är inte en skräckberättelse, det handlar inte ens om ett riktigt monster. Eller den som kallas för monster är inte ett monster, liksom. Men det finns andra som är det.

Benjamin bor ensam med sin storebror, deras mamma är död och deras pappa är försvunnen. Snake säger att pappan aldrig kommer att komma tillbaka eftersom han lurat fel personer. Snake är områdets kung, en småkriminell kille som vill bli en riktig gangster.

Benjamins storebror kallas för monstret eftersom han är en jätte, lång och stor. Men på insidan är han ett litet barn, han kan inte prata, utan använder lättare tecken, han är döv och gillar glass. Dessutom är han vrålstark och jobbar hos en stenhuggare vilket ger killarna lite pengar. Men det är svårt att få pengar till både mat och hyra, Benjamin går i skolan och tjänar inget, så de måste låna pengar av Snake för att kunna betala hyran nu när pappan är borta. Snake vill att "Monstret" ska hjälpa honom ibland, bara vara med och se hotfull ut när Snake gör sina gangster-grejer. Snake vet inte om att Benjamins bror inte förstår allt som händer och bara lyder det som Benjamin tecknar till honom.

Men när Monstret väl börjat hjälpa Snake är det svårt för Benjamin att skydda sin bror. Snake vill inte släppa dem och läget i gangstervärlden blir farligare och farligare. Benjamin börjar förstå att han och hans bror måste ta sig ut på något sätt.

Boken verkar utspela sig i en mörk stad, där våld löser problem och vettiga vuxna lyser med sin frånvaro. Jag tänker lite på Gotham city och undrar om inte Batman borde dyka upp och hjälpa lite.

ISBN 9789129699524

Vi är en

Någonstans så läste jag att detta är en annorlunda bladvändare. Helt unik i sitt tema och berättarstil, jag kan bara hålla med. Sarah Crossnans bok Vi är en hoppas jag får många många läsare för det förtjänar den. Super-kanon-bok på så många sätt.

Grace och Tippy är sammanväxta tvillingar, de sitter ihop från höften och ned. Men de är två helt olika personer, Tippy är den som hörs och låter mest, medan Grace, som är bokens berättare, är den lugna som gärna håller sig i bakgrunden. Grace och Tippy delar alltså allt från morgon till kväll och för dem är det så ska vara.

Tjejerna är 16 år gamla och har alltid fått hemundervisning. Men nu har familjen ont om pengar eftersom pappan har blivit arbetslös och därför har familjen inte råd med privatlärare längre. Så Grace och Tippy ska börja i en vanlig skola. Tippy blir skitförbannad och Grace är bara tyst. Deras lillasyster som alltid gått i vanlig skola ger dem goda råd. Fast alla vet att det kommer bli hur jobbigt som helst, alla blickar och jobbiga kommentarer, Grace vet inte om detta kommer fungera alls. Men som tur är finns Yasmeen på skolan, hon är den som ska visa dem runt under deras första dagar på skolan. Yasmeen är bäst, hon stirrar ut stirrarna, skriker åt folk att lägga av och blir tjejernas mänskliga sköld. Yasmeen har en vän som heter Jon och han blir också en del i gänget. För det är så det blir, för fösta gången i sitt liv har Grace och Tibby fått vänner.

Men så börjar Grace att må dåligt. Hon vill först ingenting säga eftersom det är så mycket bra som har hänt henne och Tippy. Men Tippy märker också att allt inte är som det ska och precis när allt är så bra står de plötsligt inför det hemskaste av hemska.

Jag tycker faktiskt Vi är en är en helt fantastisk bok. LÄS!

   

Tala är guld

Tala är guld (med undertiteln) De sa allt till varandra utom det viktigaste av Cammie Mcgovern var en otroligt fin berättelse. På flera ställen har jag sett att folk jämför boken och Cammie med John Green (Förr eller senare exploderar jag) och Rainbow Rowell (Eleanor & Park ) och jag håller med dem. Det är en bok för de som gillar den sortens böcker, alltså kärlek, vänskap, relationer med lite mer djup och ovanliga omständigheter.

 

Boken har två huvudpersoner, Amy och Matthew. De har gått i samma klass i alla år, men de har egentligen aldrig pratat med varandra. Nu ska de börja på sista året på high school och Amy har bestämt sig för att hennes situation måste förändras innan året är slut. Amy har cerebral pares. Hon kan inte gå utan sin rollator, prata utan taldator och inte heller kontrollera sina ansiktsuttryck. Hon har alltid haft vuxna ledsagare med sig i skolan, inte konstigt att hon inte fått några kompisar. Amy har därför kommit på att hon ska ha kamratstödjare, jämnåriga som kan hjälpa henne. Hennes föräldrar går med på det och anställer fem stödjare, en av dessa är Matthew.

 

Matthew lider svårt av tvångssyndrom, han är känd som skåpsknackaren och killen som viskar för sig själv. Matthew måste nämligen ha vissa ritualer, annars säger en röst i hans huvud att hemska saker kommer att hända. Amy har egentligen bara pratat med honom en gång, men hon kände att hon ville lära känna honom. Matthew tar jobbet och av någon anledning blir hans problem mindre när han är med Amy.

 

De börjar alltså umgås, lära känna varandra och det hela utvecklas till något helt annat än vad de kunde ana. Matthew märker att Amy är rolig, intelligent och troligtvis kommer hamna på ett fint universitet. Medan han inte ens vet om han kommer orka med alla sina ritualer eller ens klara morgondagen.

 

Matthew är också ensam, hans ritualer tar så mycket tid att han inte har tid för vänner. Amy och de andra kamratstödjarna blir hans första på länge. Men speciellt Amy, hon blir hans bästa vän som vågar utmana, ifrågasätta och öppna sig för honom. Han kan göra det samma med henne och detta är något nytt för båda.

  

 

 

 

 

ISBN 9789198261066     

 

 

(M)ornitologen

 

Känner du att höstens mörker börjar påverka humöret? Då kan det hjälpa med en bok som värmer lite extra i höstrusket. Det är mysigt att läsa vilken bok som helst under en gosig filt med en kopp te eller kaffe, men (M)ornitologen av Johanna Thydell gör det hela extra myspysigt. Det jag gillar med Thydell är att hon kan ta allvarliga ämnen och ändå berätta med humor och glimten i ögat. 

När Moa var två år lämnade hennes mamma Hedvig familjen. Moa har aldrig riktigt förstått vad som hände eller varför hon drog. Ingen brukar prata om hennes mamma och Moa brukar mer eller mindre låtsas att hon är död. Men nu, 15 år senare hör Hedvig av sig och vill träffa Moa. Först tänker Moa bara: Okej hon vill träffa mig, skiter väl jag i! Hon vill verkligen inte träffa sin så kallade mamma. Moa tycker att hon har det bra med sin pappa, plastmamman Susanne (som är jättefin) och sin lillebror Lucas. Men så börjar hon ändå fundera på att det finns saker hon vill veta. Varför stack Hedvig, vad hände liksom? Är hon och Hedvig lika?

Hennes bästa vän Otto tycker definitivt att hon ska träffa sin mamma. Det är också han som kommer på planen att hon ska förklä sig till ornitolog (fågelskådare) och ha det som en ursäkt för besöket hos Hedvig. Otto verkar vara en riktig toppenkille och Hedvig är inte kär i honom. Men hon är ändå lite avundsjuk på att han har så många andra kompisar (det har inte hon) och att han är kär. Dessutom är Hedvig orolig för vad Otto ska göra när han får veta vad som egentligen hände med Vispen, Moas före detta pojkvän. Otto tror att det var Vispen som dumpade Moa, meeen så var det inte riktigt.

Läs och mys!


ISBN 9789150115062

Oktober är den kallaste månaden

Alltså, det här är definitivt det bästa jag läst i år! Christoffer Carlssons Oktober är den kallaste månaden är en sån där bok som man både vill veta hur det går och samtidigt att den aldrig ska ta slut, klurig känsla. Boken påminner om en annan av mina favoriter, En helvetes vinter av Daniel Woodrell (som senare blev en riktigt bra film med Jennifer Lawrence i huvudrollen).

Det handlar om livet på landet, men inte bland kossor, gröna hagar och glada bönder. Nepp, på orten som Carlsson beskriver bor de som lever vid sidan om samhället. Då menar jag kåkfararna, småkriminella, hembrännarna och de som liksom blivit kvar. Här flagnar färgen på husen, bilarna är gamla och vägarna leriga.

Boken börjar med att polisen knackar på dörren hemma hos sextonåriga Vega. De vill veta var hennes bror är. Vega svarar inte, för hon vet att här pratar man inte med polisen. Vega vill dessutom själv veta var hennes bror är. Hon är sjukt orolig efter allt som hänt och mycket hemskt har hänt. Sedan börjar vi som läser släppas in en liten bit i taget tills vi fattar. Vega vet hela tiden, men hon vill veta varför och det kommer du också att vilja veta.

Så var det detta med Tom Sten. Vegas familj och familjen Sten är ovänner och det har de varit sedan Vegas farbror Dan körde bort Toms pappa. Men nu råkar det vara så att Vega gillar Tom. Tom tog Vegas oskuld i början av sommaren, sedan har det inte varit så mycket mer. Förutom att det börjar gå rykten om att Vega gör det med vem som helst och att hon är en hora. Vega vet vem som satt igång dem, men hon kan inte låta bli att längta efter Tom ändå.

Riktigt, riktigt skitbra!

ISBN 9789188279194




    

Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med

Varje år tar över 1500 människor sitt liv i Sverige. Det är mer än 4 personer per dag. Ändå är självmord något som det inte pratas så mycket om. Därför tycker jag att Johanna Nilsson har skrivit en viktig bok, om ett svårt ämne som berör väldigt många av oss. Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med är en bok om livet och om hur svårt det kan vara att leva det. Men den handlar också om kärlek och identitet, hur blir man någon annan om man inte längre kan vara den man är?

Någon som kallar sig Ikaros skickar en inbjudan till sju personer (som inte känner varandra) om att följa hens blogg. Alla försöker klicka bort inbjudan (tror det är spam) men hamnar ändå på Ikaros sida. Första blogginlägget börjar så här: Du kan kalla mig Ikaros. Om du inte känner till myten om Ikaros så får du googla det. Det här är mitt avskedsbrev till världen. Om hundra dagar ska jag nämligen dö så satans vackert att du kommer att vilja följa med på resan till det okända. Jag ska flyga. Hoppa från en hög höjd - kanske en klippa, kanske en bro, kanske ett höghus eller från ett flygplan med en fallskärm som jag låter bli att lösa ut - mer än så tänker jag inte avslöja.

Emil är en av personerna som fått inbjudan och han blir med en gång väldigt intresserad av Ikaros. Han vill göra vad han kan för att förhindra självmordet. Han har varit med om detta förr och då stått hjälplös, det vill han inte göra igen. Han kontaktar de andra sex och några av dem bestämmer sig för att ses för att klura ut vad de har gemensamt. De går inte i samma gymnasium, spelar inte i samma lag eller bor på samma ställe, men på något sätt har de alla en koppling till Ikaros. Vem kan Ikaros vara och varför är det bara de sju som är utvalda?

En annan av de utvalda är Karim. Han vill inte rädda Ikaros, han vill följa med hen och därför vill han också hitta  personen bakom bloggen. Karim blir helt fascinerad av Ikaros och tycker att det är den enda person som förstår honom. Om de träffas kan de hjälpa varandra att ta klivet in i det okända. Karim är övertygad om att Ikaros är en tjej och att han dessutom börjar bli kär i henne.

Emil som vill rädda Ikaros har själv mycket som snurrar i skallen. Han är kär i sin bästa kompis Filippa. Han råkade tala om det för henne på en fest och då hade hon gapskrattat och sagt att han skulle gå hem och sova, aj. Så nu är de bara vänner och han måste sluta vara kär. Han håller på med flera idrotter men funderar på att sluta i alla eftersom alla tränare tjatar om att han måste välja en sport och satsa. Så var det detta med Isak. Killen som var som hans bror och som inte finns mer.
 
Detta är en allvarlig, viktig och väldigt spännande berättelse. Jag tänker att vi som är vänner till någon som vi tror mår dåligt måste våga fråga och bry oss. Ingen ska behöva känna att döden är enda utvägen, även om det kan kännas så.

Det finns flera organisationer som jobbar med frågor och information om självmord. En bra är Suicide zero som bl.a. jobbar för at öka kunskapen och bilda opinion kring självmord och lyfta fram nytänkande och konkreta lösningar för att rädda liv.

ISBN 9789129699197