Boktjuven!

På någon ställe läste jag att de kallade "Boktjuven" årets bokhändelse och på sätt och vis håller jag med. Det är en annorlunda bok som gör att jag ställer andra frågor än jag brukar. I de flesta böckerna undrar jag vad kommer att hända, vem kommer att bli kär i vem eller dö o.s.v. Men i boktjuven får jag veta detta redan från början. I stället undrar jag när och hur det kommer att hända och vad det leder till.

Berättaren i boken är Liemannen, alltså döden. Han brukar inte fästa sig vid oss människor. Men han gjorde det ändå när det gällde boktjuven, eller Lisel som hon heter. De år som boken utspelas har döden fullt upp, åren är 1938-1945 och det är krig i världen. Lisel träffar döden på tre gånger under denna tid. Första gången kommer han för att hämta hennes lillebror som är 6 år. Lisel, hennes mamma och lillebror sitter på ett tåg på väg till fosterföräldrar. Mamman kan inte ta hand om dem, hon är kommunist och är rädd för vad nazisterna kan göra med dem. Därför ska barnen alltå till en foster familj i München. Men på väg dit dör brodern och döden får upp ögonen för Lisels öde. Efter broderns begravning stjäl Lisel sin 1:a bok, en dödgrävares handbok som ligger i snön vid broderns grav.

Lisel placeras i en bra familj som tar väl hand om henne. De är vänliga människor med egna tankar och idéer om det som sker i världen. Till dem kommer också Max, en jude som de skyddar och gömmer i sin källare. Han och Lisel får en speciell relation och blir riktigt bra vänner. I huset intill bor Rudy. Han blir hennes bäste vän och första kärlek.

Dödgrävarens handbok blir den första boken hon läser. Hon har svårt för att läsa men bestämmer sig för att läsa just den boken. Hennes fosterpappa hjälper henne och de läser den ihop och Lisel lär sig läsa. Hon får lust att läsa mer. Nästa bok stjäl hon från ett av nazisternas bokbål och sen fortsätter hennes karriär som tjuv. Tillsist får hon en bok att skriva i och där skriver hon ned sin historia. Den boken finner döden efter ett stort bombanfall över münchen.

Boken handlar om mycket och är riktigt bra, spännande, sorglig och rolig. Jag har gråtit och skrattat och tycker att "Boktjuven" är en kanonbra och annorlunda skildring av andra världskriget.